Avgörande kväll – och natt – för migrationen

helskärm

En utdragen slutspurt väntar när EU:s medlemsländer och EU-parlamentet ska försöka enas om asyl och migration.

Nu ska pakten tas i mål – om det går.

Efter åratal av gräl och oenighet om migrationspolitiken fick svenska Ylva Johansson i uppdrag att som EU:s nya inrikeskommissionär lägga fram en ny lösning.

Utmaningen var rejäl redan från början.

– Inte sjutton blir det lätt, sade Johansson när hon tillsammans med kollegan Margaritis Schinas i september 2020 presenterade förslaget om en asyl- och migrationspakt.

– Vi presenterar en kompromiss, en landningsbana, som är till för att kunna enas om en överenskommelse. Alla våra medlemsstater står inför olika utmaningar och ingens oro är mer eller mindre befogad än någon annans, sade Schinas på en presskonferens i Bryssel.

Långa samtal

Drygt tre år senare är det nu dags för landning.

Under måndagen inleds vad som är tänkt att bli den avslutande kompromissförhandlingen mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s medlemsländer i sökandet efter en gemensam ståndpunkt.

– Det är svårt, men jag tror alla inser allvaret i att vi behöver få en europeisk kontrollerad migrationspolitik på plats, säger svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) till TT under en paus i förhandlingarna.

Som en av EU-parlamentets huvudförhandlare hoppas han på en lösning när delegationerna samlas igen under natten mot tisdagen.

– Det handlar väldigt mycket om balansen mellan att å ena sidan ge stöd åt länder med ett tufft migrationstryck och hur mycket europeisk kontra nationell migrationspolitik vi ska ha, säger Tobé.

Kritik från vänster

Om det går så ligger vägen öppen för att pakten ska kunna bli formellt godkänd av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd i början av 2024.

Om oenigheten består kan i stället hela processen komma att avstanna och skjutas upp i väntan på nästa års EU-val.

Motstånd finns från såväl enstaka medlemsländer som Ungern, men även från ytterkanterna i EU-parlamentet, både till höger och vänster.

”Vi ser en politik som kommer att leda till fler fängelser, mer gränsvåld. Inte heller görs något för att stoppa drunkningarna i Medelhavet”, skrev exempelvis svenska ledamoten Malin Björk (V) i ett pressmeddelande tidigare i december.