Köln - en vattendelare för Europa

Händelserna i Köln kan bli en vattendelare för synen på flyktingvågen i Tyskland och övriga Europa.

Vi kommer att få se fler våldsattacker mot flyktingar. En ökad polarisering.

Precis som Sverige tidigare stängt sin dörr kan Tyskland snart göra det.

Det var bara en tidsfråga innan den våldsamma motreaktionen på nyårsnattens övergrepp i Köln skulle komma. Under loppet av samma kväll attackerades i går två olika grupper av invandrare av gäng av tyskar. Några misshandlades så svårt att de fick föras till sjukhus.

Polisen misstänker att förövarna planerat sina aktioner via sociala medier.

Händelserna är oroande eftersom de pekar mot att människor i större utsträckning kommer att ta lagen i egna händer inför vad det ser som myndigheterna oförmåga att skydda de egna medborgarna mot brott begångna av utlänningar.

I Kölns kölvatten rapporterar muslimska organisationer i Tyskland om en våldsam ökning i antalet hot och hatmejl. Det som normalt kommer in under två veckor får man nu ta emot under en dag.

– Vi upplever en helt ny dimension av hat, säger Aiman Mazyek, ledare för Muslimska centralrådet till dagstidningen Köln Stadt-Anzeiger.

Tystades ner

Vid ett besök i Köln den gångna helgen kunde jag själv konstatera att en fundamental förändring skett i Tyskland. Fler och fler tyskar litar inte längre på polis, myndigheter och media. De är övertygade om att nyårsnattens händelser till en början tystades ner därför att merparten av förövarna var av utländsk härkomst.

Den tyska public service-kanalen ZDF nämnde överhuvudtaget inte vad som hänt på nyårsnatten förrän fyra dagar senare. Något man fått massiv kritik för. En kritik som inte dämpats av att kanalen nu erkänt att det var "en klar felbedömning". TV-chefen säger att man är "översköljd av hat och ilska".

När islamfientliga Pegida demonstrerade i Köln i lördags var ett återkommande slagord "lügenpresse", lögrnarpressen. En omskrivning för att media skulle förtiga viktiga fakta när det gäller invandring och flyktingar för att inte störa vad man ser som etablissemangets politiska projekt att välkomna flyktingar.

Utvisning

Först tio dagar efter nyårsnatten medgav  Nordrhein Westfalens (delstaten där Köln ligger) inrikesminister, socialdemokraten Ralf Jäger, i dag att "nästan alla som utförde övergreppen var invandrare eller asylsökande". Något polisen förteg i en missriktad välvilja att motverka främlingsfientlighet. Nu försöker Jäger återupprätta befolkningens förtroende.

På samma sätt försöker förbundskansler Angela Merkel och hennes regering dämpa de invandrarfientliga stämningar som nu drar genom Tyskland genom att hota asylsökande som begår brott med utvisning. Flyktingar ska inte längre få bosätta sig var som helst eftersom det ökar risken för att det skapas getton där de lever vidare med sina värderingar från hemlandet snarare än att integreras i det tyska samhället.

På punkt efter punkt dras tumskruvarna åt.

Klyftan mellan Angela Merkel och den tyska befolkningen har länge ökat i flyktingfrågan. De som ifrågasätter om Tyskland ska fortsätta ta emot ett stort antal flyktingar är inte längre en minoritet. Övergreppen i Köln utlöste en misstro som funnits länge.

Nödbromsen

Regeringens helomvändning sammanfattades av Merkels socialdemokratiske regeringskollega Sigmar Gabriel med orden:

– Tiden för förståelse är över. Någonting måste göras, annars kommer folk inte att förstå oss alls längre.

Köln kan få konsekvenser för resten av Europa. Vad händer när och om liknande händelser som de på festivalen i Stockholm som tystades ner avslöjas?

Sverige har redan dragit i nödbromsen. Risken ökar nu att Tyskland gör detsamma för att drastiskt minska inflödet av flyktingar.

Merkel och övriga EU-ledare har försökt leasa ut EU:s gränskontroll till Turkiet genom att betala dem för att stoppa flyktingarna. Så här långt har turkarna misslyckats. EU kommer att vara tvunget att skärpa sin egen gränskontroll om strömmen ska minska. Något som kommer att kräva smärtsamma beslut som EU hittills varit oförmögna att ta.

Förlorare är alla de genuint hotade och laglydiga flyktingar som nu inte får en fristad.