Ännu ett strömavbrott på kärnkraftverket i Zaporizjzja: ”Svårt läge”

Publicerad 2023-03-09

Klockan tickar – bränsle finns i tio dygn till för att kyla Zaporizjzjas reaktorer.

Värsta möjliga utfall är ett härdsmältescenario.

– Det är ett oerhört svårt läge att lösa situationen i, säger Mattias Karlsson, utredare på svenska Strålsäkerhetsmyndigheten.

FN:s atomenergiorgan (IAEA) varnar för att turen kan vända.

Följ ämnen
Ukraina

Strömförsörjningen till kärnkraftverket i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina bröts på nytt under torsdagsmorgonen. Avbrottet har skett till följd av en rad ryska robotattacker som drabbat flera regioner under natten.

Målet tycks ha varit elnätet och infrastruktur.

Zaporizjzja är Europas största kärnkraftverk och har tidigare förlorat kontakten med elnätet vid sex tillfällen sedan kriget började. Senast var i november i fjol.

Situationen är ohållbar, säger Rafael Grossi, chef för FN:s internationella atomenergiorgan (IAEA) på torsdagen.

”Varje gång är det som att vi kastar en tärning. Och låter vi det här fortsätta kommer turen en dag att vända”, säger han i ett uttalande efter attackerna.

Zaporizjzja drivs nu med 18 dieselgeneratorer för att kyla ned verkets reaktorer och andra avgörande säkerhetsfunktioner. Bränslet räcker i tio dagar – ”nedräkningen har börjat”, skriver  energimyndigheten Energoatom i en Telegramkanal.

bränsle finns i tio dygn till för att kyla Zaporizjzjas reaktorer.

Radioaktiva ämnen kan spridas

Anläggningen är byggd för att kunna hantera drift utan elförsörjning. Men ett värsta scenario är att man tappar all kylning till reaktorerna.

Då avtäcks härdarna på reaktorerna – så småningom kan ett härdsmältescenario uppstå.

– Om det inte tillkommer störningar ska man kunna klara detta. Man har relativt goda marginaler. Men det innebär samtidigt ett oerhört stresspåslag för personalen som jobbar vid frontlinjen. Det är ett oerhört svårt läge att lösa situationen i. För att reda upp detta krävs det att man återställer anslutningen till stamnätet, säger Mattias Karlsson, utredare på svenska Strålsäkerhetsmyndigheten.

Zaporizjzja är Europas största kärnkraftverk.

Med allt fler skador på kritisk infrastruktur kan det bli svårare att ansluta till elnätet, menar han.

Om man inte får igång strömförsörjningen ökar risken för en kärnkraftskatastrof. Det kan hota folkhälsan och miljön i och utanför Ukraina. Ett Fukushima-liknande förlopp skulle då kunna inträffa.

För Sveriges del skulle det i värsta fall kunna innebära att livsmedelsproduktionen påverkas.

– Radioaktiva ämnen kan komma ut i närområdet, vilket kan påverka import av livsmedel. Skadan skulle hamna någonstans mellan Three Mile Island och Fukushima, säger han.

Vid händelsen på Three Mile Island i Pennsylvania i USA 1979 evakuerades 140 000 människor en vecka. Fukushima-katastrofen inträffade 2011 i Japan till följd av en jordbävning och tsunami. Den fick tiotusentals människor att tvingas fly sina hem på grund av de stora utsläppen av radioaktiva ämnen.

Värsta möjliga utfall är ett härdsmältescenario.

Ingen akut risk för katastrof

Mattias Karlsson pekar dock på att risken för en kärnkraftskatastrof är liten.

– Det är svårt att se att det skulle ligga i någon parts intresse att det inträffade en olycka. Jag kan inte se att riskerna är större denna gång. På plats vid Zaporizjzja finns både ukrainsk och rysk personal. De har anläggningskännedom och vet vikten av att hålla hög säkerhet.

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger att nattens missilattacker mot kritisk infrastruktur är det mest omfattande på en månad.

En möjlig kärnkraftsolycka skulle dock inte gynna Ryssland, menar han.

– Som strategi är det förståeligt att anfalla kritisk infrastruktur. Ryssland har inte lyckats på slagfältet. Den ryska förmågan har varit otillräcklig medan Ukrainas försvar stärkts. Det blev heller ingen hård vinter, där hade ukrainare och vi i väst tur med tanke på elpriserna, säger Ilmari Käihkö.

Det finns därför fördelar för Ryssland att fortsätta kontrollera Zaporizjzja.

– Det är uppenbart väldigt dyr infrastruktur som kostar miljarder att bygga. Det har blivit en viktig del av hela kriget och handlar om både ekonomiska och politiska incitament. Ryssland försöker på så vis att strypa ekonomin för att tvinga det ukrainska folket till förhandling.