Salwa, 65, missade UD:s flyg ut ur Sudan
Publicerad 2023-04-25
Telefonerna dog. Nätet dog. Men mamma då?
Ehood Ahmed Ali fick inte tag i sin mamma i tid.
Mamma Salwa missade därför UD:s evakueringsflyg ut ur Sudan.
– Det var extremt tufft. Vi trodde hon missat enda chansen att ta sig ut levande, säger Ehood Ahmed Ali.
Men hoppet lever. Trots allt.
– Vi fick höra hennes röst i dag. Det var väldigt skönt. Mamma är väldigt trött, berättar Ehood Ahmed Ali.
Just nu sitter 65-åriga mamma Salwa på en buss på väg mot gränsen till Egypten. Färden har varat i över 24 timmar. Hennes mediciner håller på att ta slut. Hon har kroniska smärtor i kroppen och är inte jätterörlig.
– Men hon vill inte att vi ska oroa oss mer än vi gör och smärtan är det minsta just nu. Vi är bara glada att hon hittat en buss. Det har inte varit lätt att hitta en väg ut, säger Ehood.
Mamman är svensk medborgare, men lyckades inte komma i kontakt med UD när oroligheterna bröt ut. Ehood och hennes systrar har därför skött det praktiska.
”För farligt på gatorna”
I söndags dog såväl telefoner som nätet. När systrarna väl fick tag i mamman så var det bara en halvtimme kvar tills UD:s evakueringsflyg skulle lyfta.
– Det var för farligt att gå ut på gatorna. Det var extremt tufft, vi tänkte att hon missat enda chansen att ta sig ut levande.
Ett febrilt arbete inleddes av systrarna.
De fick tag i en bekant som plockade upp mamman och körde hem henne till sin stora familj.
Salwa missade det första flyget som skulle evakuera svenskar.
Ett annat flyg skulle avgå klockan sex morgonen efter, men det flyget skulle innebära fara.
– Det fanns ingen möjlighet att ta sig till den platsen som UD rekommenderat. Det är farligt att ta sig dit också.
På måndagen tog systrarna ett beslut – precis som många andra – att mamma Salwa skulle försöka ta en buss till egyptiska gränsen. Och snart når hon förhoppningsvis gränsen till Egypten.
– Jag har svårt att sätta ord på hur det känns. Samtidigt som vi vill få hem mamma så vill vi också hjälpa alla andra.
Familjen kom inte till Sverige som flyktingar. Därför är bilderna som nu kablas ut i tv från Sudan chockerande.
– Vi har varit på platserna man ser på tv. Restaurangerna, sjukhusen... Vi har familj och vänner som byggt upp sina liv och hus där – att det är på väg att helt förstöras är svårt att ta in.
Systrarna har fortsatt kontakt med familj och vänner, koordinerar nya vägar för folk att ta sig ut ur Khartum.
– Men alla har inte ett svenskt pass som mamma.
Hur mår mamma?
– Hon kämpar på, men är nog på autopilot för att hålla humöret uppe. Vi är väldigt oroliga över vad som kommer hända när hon når Egyptens gräns.
Planen är då att mamma Salwa ska ta sig till närmaste stad för att flyga hem till Sverige.
– Hon är med folk som riskerat sina liv för hennes skull. Det känns orättvist att hon kan få ett visum och ta sig över gränsen, medan en gravid eller äldre kanske inte får komma in.
Samtidigt är det många som valt att fly via samma väg som mamma Salwa nu skumpar fram på.
– Är det ens säkert? Kommer hon över gränsen? Vad händer med resten som inte kommer över gränsen?
Systrarna har hittills lyckats få bra information via sociala medier och sudaneser i andra länder.
Tips om vad man ska – och inte ska – göra.
Lång väntan vid gränsen
Förhoppningen nu är att mamma Salwa är framme vid egyptiska gränsen sent på tisdag eftermiddag. Sen får hon troligtvis vänta – länge.
Enligt uppgift har folk köat i över tolv timmar för att ta sig in i Egypten.
– Vi hoppas hon korsat gränsen i kväll, men vi har ingen aning. Extremt många har flytt den vägen, vi vet inte om kapacitet finns för visum och dylikt.
Ehood och systrarna försöker hålla modet uppe. Men det är en utmaning.
– Vi har familj och anhöriga i andra städer, utanför Khartum och vi vet inte hur alla ska ta sig ut. Vattnet börjar ta slut, bensin är svårt att få tag på, hittar man en buss har den inte tillräckligt med bensin för att ta sig fram.
Systrarna gör sitt bästa för att lösa logistiska utmaningar.
– Vi är extremt tacksamma för alla som delar med sig av vittnesmål, tips och delar vidare.
Folk i byar på landsbygden har gett vatten och hibiskuste till flyktingarna på bussarna.
– Det är två militära grupper som strider mot varann men resten i Sudan är fantastiska människor. En gemenskap där man hjälper både vänner och främlingar. Så jag hoppas den hjälpen ges tillbaka.
Ehood Ahmed Ali tycker att det är toppen att Europa evakuerar sina medborgare. Men menar att den svåra situationen kommer att leda till ännu fler människor på flykt.
– Jag hoppas hjälpen till alla som flyr koordineras i lika stor utsträckning som hjälpen till diplomater, säger hon.