Utredaren om bidrag: "Onyanserad debatt"

helskärm

Bidrag kan ”staplas på varandra”, påstår regeringen som vill införa ett bidragstak. Men att statens bidrag staplas på försörjningsstödet stämmer bara i begränsad utsträckning, enligt regeringens utredare.

– Det är inte så enkelt som det ibland framställs. Staten har bättre koll än många tror, säger Maria Hemström Hemmingsson.

När regeringen presenterade de nya direktiven om att utreda bidragstak talades det om att stapla bidrag.

– Många bidrag är strama var för sig, men när man staplar olika bidrag på varandra blir de snabbt så höga att det är svårt för ett vanligt arbete att kunna konkurrera med bidragsinkomsterna, sade statsminister Ulf Kristersson (M).

Felaktig bild

Men det stämmer bara i begränsad utsträckning att de statliga bidragen kan staplas på försörjningsstödet, även kallat ekonomiskt bistånd eller socialbidrag, påpekar Maria Hemström Hemmingsson, regeringens utredare om bidragstak.

– En del som diskuterar det ekonomiska biståndet tror att man kan få flera olika sorters bidrag samtidigt, på ett sätt som gör att biståndet totalt sett blir hur högt som helst. Men det ekonomiska biståndet räknas i princip av krona för krona mot andra inkomster och bidrag, säger hon.

Familjer med många barn kan dock få mer i bidrag än en persons lägstalön, vilket är ett problem, anser hon. Samtidigt menar hon att debatten om bidrag ofta är ”för enkel och grov” och består av missuppfattningar.

”Har koll”

Ytterligare ett exempel är att det i Tidöavtalet står att det bör införas ett förbud mot att kommunerna ger ekonomiskt stöd till personer som ”vistas olovligen” i Sverige. Men det är inte självklart att det är ett problem i verkligheten, enligt utredaren.

De kommunbesök som utredningen hittills har genomfört visar att det är ytterst ovanligt att kommuner beviljar försörjningsstöd åt papperslösa, med undantag för akut hjälp med pengar till mat för någon dag eller en bussbiljett till Migrationsverket.

Att debatten är onyanserad riskerar göra så att människor tappar förtroendet för välfärdssystemet och minskar viljan att betala skatt, anser Hemström Hemmingsson.

– Det kan skapa en misstro mot myndigheter kring hur skattemedel förvaltas. Därför är det viktigt att förstå att staten har koll och vet hur mycket som betalas ut.