Vände och vann valet i Österrike

Uppdaterad 2019-07-11 | Publicerad 2016-05-23

Högerpopulistiske Norbert Hofer ledde knappt före oberoende Alexander Van der Bellen efter söndagens presidentval i Österrike.

Men det var innan de omkring 700 000 poströsterna räknats.

På måndagen står det klart att Van der Bellen tar hem segern med 50,3 procent av rösterna.

Det var ett delat Österrike som gick till valurnorna på söndagen. Omkring hälften av väljarna lade sin röst på Miljöpartiets tidigare ledare Alexander Van der Bellen, som ställer upp som oberoende kandidat. Något fler föredrog dock den högerpopulistiske FPÖ-kandidaten Norbert Hofer. Efter rösträkningen på söndagen hade han ett övertag med 144 066 röster.

Första sen andra världskriget

Resultatet innefattade dock inte omkring 700 000 poströster. Efter att de räknats under måndagen står det klart att Alexander Van der Bellen vänt och vunnit. Enligt inrikesministeriet fick han 50,3 procent av rösterna. Norbert Hofer, som följaktligen fick 49,7 procent av rösterna, erkänner sig besegrad i ett inlägg på sin Facebooksida.

Österrikes presidentval brukar sällan väcka någon större uppmärksamhet utanför landets gränser, men i år har det varit annorlunda.

– Det är på grund av högerpopulistiska FPÖ:s framgångar. Norbert Hofer vann överlägset i den första valomgången och man trodde att han kunde bli den förste europeiske presidenten från ett högerextremt parti sedan andra världskriget, säger Aftonbladets utrikespolitiske kommentator Wolfgang Hansson.

Övervägde regeringsupplösning

Men i stället blev det alltså den oberoende kandidaten Alexander Van der Bellen som drog det längsta strået.

– Han kommer nog inte att göra så mycket. Presidentposten är i första hand ceremoniell. Norbert Hofer hade dock en idé om att han skulle utnyttja grundlagen till fullo om han blev president, det vill säga rätten att upplösa regeringen om han inte var nöjd med deras arbete. Så har aldrig en österrikisk president agerat tidigare, och det var något som gjorde att man var väldigt orolig, säger Wolfgang Hansson.

Han fortsätter:

– Van der Bellen har mest presenterat sig som en anti-FPÖ-kandidat och någon som inte skulle göra något radikalt med konstitutionen. Han har dock sagt att han inte skulle svära in en kansler från FPÖ om det blir en sådan efter nästa parlamentsval om två år.