Ryska vindar i EU: Framgång för Putins vänner

helskärm

EU:s ytterhöger växer – och med det ökar de proryska vindarna i parlamentets korridorer.

Valresultatet befaras undergräva stödet för Ukraina och sanktionerna mot Ryssland.

Det ryska makthögkvarteret Kreml ”iakttar noggrant” ytterhögerns framgångar i Frankrike och Europa, säger talespersonen Dmitrij Peskov efter valet. Högerflanken jagar de proukrainska partierna i hälarna, konstaterar han enligt AFP.

För president Vladimir Putin kan det vara goda nyheter.

I Frankrike, där nationalisten Marine Le Pens Nationell samling (RN) krossar president Emmanuel Macrons liberala LREM, är ytterhögerns frammarsch markant.

Le Pen har länge varit en uttalad Rysslandsvän. Hon försvarade annekteringen av Krim 2014 och har högljutt kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland. Le Pen har ifrågasatt vapenleveranserna till Ukraina och har dessutom obetalda mångmiljonlån till Ryssland, sedan hon lånat ryska pengar till tidigare valkampanjer. Den senaste tiden har hon dock utåt sett distanserat sitt parti från Moskva.

Röstat nej

I Tyskland skrällde högerradikala Alternativ för Tyskland (AFD) sig till andraplatsen i EU-valet. AFD har varit inblandat i en rad Rysslandsrelaterade skandaler. Många har koppling till toppkandidaten Maximilian Krah, vars kontroverser nyligen fick AFD utkastat ur EU-parlamentets partigrupp ID. Efter valet meddelade AFD att Krah, som anklagats för kopplingar till både Ryssland och Kina, utesluts ur partiets EU-delegation.

AFD:s ledamöter har röstat nej eller lagt ner sina röster i så gott som samtliga rysskritiska omröstningar i EU-parlamentet de senaste fem åren, noterar Politico.

Stoppa stöd?

I Ungern backade premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz visserligen, men är fortsatt störst i landet. Ungerns hållning gentemot Ryssland och Orbáns kontakter med Moskva har väckt ilska i många EU-länder. Landet har inte skickat vapen till Ukraina och har bibehållit nära band med Moskva efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

I grannlandet Österrike blir för första gången högerpopulistiska Frihetspartiet (FPÖ) störst i ett EU-val. Partiledaren Herbert Kickl är tydlig med att han vill slopa sanktionerna mot Ryssland och stoppa allt stöd till Ukraina.

FPÖ har långvariga vänskapsband till Putins maktparti Enade Ryssland. Vid annekteringen av Krim 2014 ställde sig FPÖ-ledningen på Rysslands sida och var emot EU-sanktioner. När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framträdde digitalt i landets parlamentet i fjol lämnade en lång rad FPÖ-ledamöter salen.

Proryska, högerradikala krafter vinner mark även i bland annat Bulgarien och Polen.