Regeringen tittar på danska åtgärder

Den svenska regeringen blickar mot Danmark i kampen mot utanförskap och brottslighet.

Barn- och ungdomsdomstolar lockar – men inte visitationszonerna.

– Vi kommer att lägga ett antal förslag framöver för att bryta segregationen. Då ska vi ta intryck av det som fungerat i andra länder, men vi ska inte göra om andra länders misstag, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).

Han och socialminister Lena Hallengren (S) besökte på måndagen bostadsområdet Mjølnerparken i Köpenhamn. Det är ett område med hög invandring och stort utanförskap som tidigare haft hög kriminalitet. Syftet är att studera Danmarks insatser för ökad integration, minskad segregation och brottsbekämpning.

– Sedan 2010 har man jobbat över blockgränserna i Danmark. Man är överens om ramarna och målen för segregationspolitiken. Det har lett till en del positiva resultat och gjort att politiken överlevt de olika utslagen i valen, säger Anders Ygeman.

– Jag hoppas att vi åtminstone ska kunna komma överens om ramverket.

”Våga vara långsiktig”

Ygeman tycker att Danmarks arbete med att ”inte fylla på” utsatta områden med fler människor som saknar egen försörjning är intressant.

– Och omvänt, det man har gjort för att fylla på med människor som är resursstarka och försörjer sig själva i utsatta områden.

TT: Hur ska man underlätta det?

– Jag tror inte att människor som är beroende av bidrag för sin försörjning ska anvisas bostäder i utsatta områden. I Köpenhamn ger man förtur till människor som har jobb och utbildar sig. Det tycker jag vi kan överväga även i Sverige, säger Ygeman.

Lena Hallengren lyfter fram regeringens förslag om att svenska kommuners ansvar för brotts­förebyggande arbete ska regleras i lag.

– Det betyder att det kommer vara viktigt hur varje kommun agerar. Här gäller det att våga vara långsiktig. Det här löser vi inte på något år och inte ens på en mandatperiod, säger hon.

Ska utredas i Sverige

Hallengren framhåller även de så kallade ungdomskriminalitetsnämnderna som finns i Danmark sedan 2019. I praktiken är det ett slags barn- och ungdomsdomstolar som beslutar om åtgärder för brottsmisstänkta barn.

– Det är ett exempel på ett grepp som vi vill titta på och lära av. Det är en samverkan mellan socialtjänst, skola och polis, säger hon.

Systemet – som kritiserats för att vara rättsosäkert i Danmark – ska utredas i Sverige.

TT: Är det något Danmark gör som ni tycker är för radikalt för Sverige?

– Allt danskarna gör utgår från dansk kontext och är inte överförbart på Sverige. Och allt som Sverige gör bra är inte överförbart på Danmark. Det är svårt att jämföra allt mellan länderna, säger Ygeman.

Fokus på förebyggande

Visitationszoner är en dansk åtgärd som regeringen inte är intresserad av.

– Man har sett i andra länder att polisens uppklarningsprocent sjunkit och att förtroendet hos medborgarna har minskat, säger Ygeman.

– Det förebyggande arbetet behöver ha mer fokus i Sverige. Ska det förebyggande arbetet få mer genomslag är det viktigt att både polis och socialtjänst kan bygga förtroende i utsatta områden, att inte minst barn och unga vågar prata med polisen, tillägger Hallengren.