Rapport: Sverige måste förberedas för krig

helskärm

Sverige måste öka takten i upprustningen av det civila försvaret för att klara ett krig.

Bland annat behöver räddningstjänst och polis stärkas och sjukvårdens beredskap för att ta emot ett stort antal skadade öka.

– Det är tid för handling, säger försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M).

Försvarsberedningen presenterar på tisdagen sin rapport till regeringen om totalförsvaret. Budskapet är att takten i uppbyggnaden av både det militära och civila försvaret måste ökas skyndsamt.

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget har ”tydliggjort att takten i förstärkningen av det civila försvaret måste öka”, skriver representanterna för de åtta riksdagspartierna i beredningen.

– Det gäller att göra saker och ting nu. Det går inte att vänta på ytterligare resurser eller ytterligare styrning, säger Wallmark.

Försvarsberedningen konstaterar att uppgifter, regelverk och ansvar för att bygga en högre totalförsvarsförmåga ”till del” är på plats, men att det ”saknas en samhällsplanering, en kultur och ett förhållningssätt hos beslutsfattare i såväl offentlig som privat verksamhet som utgår från de krav ett krig ställer.”

Snabba beslut

Försvarsberedningen har dragit lärdomar av hur det ukrainska samhället hanterade en inledningsvis kaosartad situation när Ryssland angrep i februari 2022.

Försvarsberedningen pekar bland annat på betydelsen av snabbt beslutsfattande. ”Vikten av ett tydligt och flexibelt ledarskap kan inte nog understrykas”, står det i rapporten. Därför föreslås bland annat tydligare lednings- och lydnadsförhållanden i det civila försvaret.

Försvarsberedningen slår enligt Mikael Oscarsson (KD) också fast att samhället ska ha tre månaders beredskap vad gäller sådant som mediciner, drivmedel och livsmedelsproduktion.

– Har vi inte mat hjälper det inte med ammunition, säger Mikael Oscarsson.

Försvarsberedningen anser vidare att räddningstjänsternas förmåga att kunna hantera krig måste förstärkas. I rapporten föreslås att ”så snart möjligt” påbörja mönstring till och grundutbildning av civilpliktiga för räddningstjänstens och delar av reparationsberedskapens behov.

Försvarsberedningen ser också ett tydligt behov av en kraftig förstärkning av polisen för att fullgöra uppgifter i krig. Det kan exempelvis handla om tyngre fordon för säkra transporter med skydd och skyddade lokaler.

Många skadade

Sjukvårdens förmåga att ställa om till att ta hand om ett stort antal skadade måste också stärkas, enligt rapporten.

Den tidigare bedömningen gäller fortfarande om att strider på svensk mark under flera veckor kan resultera i 20 000 till 30 000 döda och skadade civila och soldater.

– Vi tycker att man behöver fördubbla antalet vårdplatser men också mer än så. Det handlar kanske framför allt om att säkerställa akutkirurgi och intensivvård, säger Anna Starbrink (L).

Särskilda beredskapssjukhus bör inrättas på Gotland och i Norrland, enligt rapporten, och det kan också finnas behov av reservsjukhus, exempelvis skolor och större samlingslokaler som kan göras om.

Beredningen föreslår även att det gamla systemet med krigsviktiga företag, K-företag, återinförs.

Hans Wallmark understryker att civilförsvaret måste genomsyra alla delar av samhället.

– Alla måste känna sig som bärare. Grunden för totalförsvaret utgörs ytterst av befolkningen, alla har någon roll att fylla.