Besvikelsen hörs mellan raderna

Publicerad 2014-08-04

Nina Lagergren träffade USA:s president Barack Obama när han var på besök i Stockholm förra hösten.

Raoul Wallenbergs systers möte med Barack Obama tände ett hopp.

Det slutade i ännu en besvikelse, men det berättas inte.

Däremot hörs det mellan raderna.

Förra hösten fick Nina Lagergren träffa Barack Obama. Presidenten ville veta mer om hennes halvbror, Raoul Wallenberg.

”Obama visade ett genuint intresse”, säger hon i sitt sommarprogram.

Presidenten lovade till och med att ta upp fallet med Vladimir Putin.

Vad Nina Lagergren inte berättar är att återkopplingen har varit obefintlig. Ingen vet om Obama tog upp Wallenberg vid sitt möte med Putin samma månad.

Kan inte frikopplas från sin bror

Det går att förstå hennes sorg och ovilja att berätta om nederlaget. För besvikelserna har varit så många sedan Raoul Wallenberg fördes bort av ryssarna i januari 1945. Ett liv fullt av lögner, löften och svek.

Nina Lagergren väljer snarare att berätta om sin familjehistoria. På så vis placerar hon Raoul Wallenberg i ett ännu bredare sammanhang. Deras familj rymmer inga småhandlare direkt.

Hennes farbror var konstnären Nils Dardel, maken Gunnar Lagergren var domare och rättsmarskalk och hennes svärson är ingen mindre än Kofi Annan.

Tillsammans med sin make har hon rest och bott jorden runt. Hennes historia hade rymt ett eget program. Samtidigt går det inte att frikoppla henne från sin halvbror. Lagergren är den i dag levande person som har lagt mest tid och kraft på att lösa gåtan om Wallenbergs försvinnande.

Sammansvetsning av opera, pop och visor

Men hon är inte bitter. Hon verkar delvis ha försonats med att inte få några svar. Hennes högsta önskan är istället att broderns kamp inte var förgäves.

Raoul Wallenberg stod för medmänsklighet. Det är budskapet som måste föras vidare. Och det gör Nina Lagergren med heder och vördnad, utan att framhäva sig själv.

Det som imponerar mest är ändå hur 93-åriga Nina Lagergren – tillsammans med demonproducenten Kerstin Brunnberg – lyckas sammansvetsa opera, gamla visor och modern pop.

Musiken berättar det som rösten inte orkar. Bara det är värt en guldstjärna.