Skytten – så är han
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-10-22
Exklusivt i Aftonbladet: Polisens profilerare Jan Olsson följer i gärningsmannens spår
MALMÖ. Jan Olsson ledde utredningen av lasermannen och blev chef för gärningsmannaprofilgruppen.
Exklusivt för Aftonbladet har han analyserat brottsplatserna där den nye skytten tros ha slagit till.
Så här ser han på dåden.
Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp bildades efter att lasermannen John Ausonius gripits i början av 1990-talet. Chef blev Jan Olsson som framgångsrikt drivit utredningen av lasermannen.
Han har ingen insyn i Malmöpolisens utredning, vilket han noga poängterar, men med flera decenniers erfarenhet av grova våldsbrott ger han sin analys exklusivt för Aftonbladet.
I går gick han runt i Malmöskyttens fotspår.
”Han har valt ut platsen”
Han började vid busshållplatsen där 28-åringen blev skjuten i tisdags. Bakom busskuren ligger en liten skogsdunge. Efter mörkrets intrång, då samtliga beskjutningar har ägt rum, blir det becksvart och ett perfekt gömställe för en person som vill skjuta någon.
– Det här ser ut att vara en plats där han väntar på att någon ska komma, en plats som han har valt ut, säger Jan Olsson.
Han fortsätter till andra brottsplatser – och ser flera likheter och samband:
Offer som var ensamma, offer som blev skjutna bakifrån, de ensliga platserna, mörker, buskage, lämpliga flyktvägar och offer som har skjutits med ett enda skott.
Om man nu vill ha ihjäl en person, varför avlossar man inte fler skott?
– Så tänker inte folk. Den som sköt ihjäl Olof Palme sköt också bara ett skott. Den här människan är försiktig och vill inte bli observerad. Skjuter man flera skott ökar risken påtagligt.
När vi befinner oss utanför det nattöppna gymmet noterar Jan Olsson en detalj:
– Han sköt sitt offer i ryggen, alltså bakifrån så att killen inte skulle se honom.
”Tidigast den 10:e”
Jan Olsson går noggrant igenom de 15 fall som gäckar polisen. Han kollar datum och ser ett samband:
– Alla har utförts tidigast den 10:e i månaden. Det kan antyda att han får tillgång till pengar ett visst datum, eller att något annat speciellt sker.
Precis när rundvandringen är klar kommer beskedet om att två kvinnor har beskjutits i sin lägenhet på nedre botten.
– Nu skulle jag vilja vara polis igen, säger pensionären Jan Olsson.
Samtidigt går polisen ut med en varning om att personer med utländskt utseende bör vara försiktiga och undvika att vara ensamma på ensliga platser.
– Det är väldigt ovanligt att gå ut med sådana varningar, säger Jan Olsson.
Han tror att jakten efter Malmöskytten snart är över.
Varför tror du det?
– Det är en känsla jag har.
Experterna om nye lasermannen
Aftonbladet har talat med flera av landets ledande experter på gärningsmannaprofiler.
De ger bilden av enstöring som inte kommer att ge sig.
En man på 30–40 år – som själv kan vara invandrare.
Leif GW Persson, kriminolog
– Jag tycker att vi ska vara lite försiktiga med att göra jämförelser med lasermannen. Det kan vara en uppgörelse mellan kriminella gäng.
– Den här killen skjuter med en pistol eller revolver i mörker, det är inte så konstigt att han har dålig träffbild. Det är ingen typisk prickskytt. Ausonius började med ett gevär och övergick sen till pistol. Han triggade sig själv, ville komma närmre offren och se skräcken i deras ögon. Men det finns inget som indikerar det än i Malmö. Vi får inte skena i väg.
Tommy Lindström, tidigare chef för Rikskrim och expert i ”Efterlyst”
– Jag tror att polisen redan har kunskap om den här killen, det är inte vem som helst som går runt på stan beväpnad och skjuter på folk. Men det förvånar mig lite att han använt handeldvapen.
Vad tror du att det är för gärningsman?
– En man i 30–40-årsåldern. Jag hoppas att de inte drar slutsatsen att det måste vara en ursvensk man, det kan lika gärna vara en invandrare. Jag tror att han är en stressad lirare, det är nog ingen familjefar.
– Han måste ha bra lokalkännedom, sannolikt finns han i området.
Skjuter han för att döda?
– Jag tror inte det, jag tror att han vill skrämmas och skapa oro.
Ser du något tänkbart motiv?
– Psykisk sjukdom ligger nära till hands. Men det kan också vara någon typ av hämndmotiv, förmodligen med en konstig vanföreställning.
Vad gör polisen nu?
– De bedriver personspaning och profilering, tittar på tänkbara gärningsmän: kriminella, psykiskt sjuka eller vissa grupper. Det kan röra sig om en 50–100 personer i Malmö. Men jag skulle lägga lika stor vikt vid den profil Rikskrims experter får fram.
Vad kan få honom att sluta?
– Problemet med den här typen är att de fortsätter tills de blir gripna. De tar större och större risker och det är oftast då de grips. Underförstått kan de till och med vilja bli gripna.
Anders Forsman, professor i rättspsykiatri Göteborg
– Jag har för lite underlag för att göra en psykiatrisk gärningsmannaprofil, men oftast handlar det om personer som bär på någon form av besvikelse och frustration, som till exempel skulle kunna riktas mot invandrare som grupp.
Vad är det för typ av besvikelse?
– Det kan vara personer som är arbetslösa och farit illa av det eller har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. Typiskt skulle det kunna vara en personlighetsstörning med paranoida drag.
Skjuter sådana här personer för att döda?
– Även om syftet inte är att döda är en gärningsman som skjuter mot överkroppen absolut medveten om riskerna. Men det egentliga syftet kan vara att väcka uppmärksamhet.
Håller du med om sådana här gärningsmän inte slutar förrän de grips?
– Om det är en väldigt emotionellt laddad gärning, så finns det en uppladdningsfas inför varje brott. I de här affektbrotten, som kan jämföras med pyromani, tar gärningsmannen ofta större och större risker och dessa driver fram en upptäckt. Vi får hoppas att det inte är så, för då riskerar människor att dö.