Modekungens läckra vindslya i Paris

Hemma hos Marcel Marongiu under Paris takåsar

Det är en våning fylld av både dramatik och lugn och ro. – Jag går mycket på loppis och jag reser mycket, det syns hemma.

Den lilla våningen nära Parisoperan har allt: vindskupor, trägolv och en terrass.

– Där har jag träd, växter och buskar året runt. Om våren fylls den på, men så här på vintern står olivträd, ljung och lavendel där.

Marcel Marongiu vågade språnget från Söder i Stockholm till Paris för

elva år sedan. Vindsvåningen blev hans för fem år sedan.

– Jag har både kontoret och min affär i närheten, så jag går till jobbet.

Marcel är en sakletare. Han gör sina turer både till Clignancourts och Pont de Versailles loppmarknader.

– Jag tycker att man kan hitta allt till ett hem på loppis, utom två saker: soffa och säng. De ska ju både vara bekväma och hålla länge. Och det kan kännas litet fel med andras sängar och soffor.

Själv har han en Howardsoffa, som han köpt på Conran Shop. Sängen är manlig med marint överkast och vita kuddar. Överkastet släpar över golvet, som han annars håller så fritt som möjligt från möbler.

– I förra lägenheten hade jag också gardiner med släp, de är bortrivna här, bara släp på sängen, skrattar han.

Också utomlands gör han fynd som han tar hem, och runt det indiska matbordet står mormors 40-talsstolar.

– Jag har kristallkrona över, också ett loppisfynd, som hade en massa elsladdar och fula hållare. Den har jag återställt till en 1700-talskrona med ljus.

I Marcel Marongius butik på Rue st Honoré finns hans porslinsservis, liksom lite kuddar och plädar som han producerar, men mest är det hans kläder förstås, som du kan hitta härhemma och i Europa, men numera också i USA.

– Det går bra, men det är en stenhård marknad.

När Marcel skapade sitt hem, blev det djupt grå väggar mot allt det vita. Hans möbler från arv och loppisar har sparsmakat restaurerats, och slitna ytor gör att de känns mer spännande än det allra nyaste. Modedesignern gör en ren scenografi med saker han letat fram, och hans samlingar höjer både små sidbord och den gamla spiselkransen till stilleben för ögats lust. En man som arbetar och reser mycket har ordnat så att han kan komma hem till lugn och ro. Här lever han ensam under takåsarna nära obelisken vid Place Vendôme.

Lillemor Dahl