Värnpliktiga – det säger lagen i dag

helskärm

Svensk lag medger redan i dag att krigsplacerade värnpliktiga kan skickas utomlands för att stödja en allierad stat – men det krävs ett riksdagsbeslut.

Philip Dygeus, jurist specialiserad på folkrätt vid Försvarshögskolan, svarar på vad lagen säger om dem som genomfört värnpliktsutbildning.

1. Kan utbildade värnpliktiga tvingas strida utomlands?

Regeringsformen anger att regeringen får sätta in Försvarsmakten för att möta ett väpnat angrepp riktat ”mot riket”.

I nuläget har alltså inte regeringen mandat att sätta in Försvarsmakten och dess personal, inklusive värnpliktiga, vid ett väpnat angrepp mot en allierad stat.

Däremot kan riksdagen fatta ett sådant beslut.

”Om riksdagen beslutar att sända Försvarsmakten för att stödja en allierad stat som har utsatts för ett väpnat angrepp så kan värnpliktiga skickas dit”, skriver Dygeus.

2. Är det bara vid höjd beredskap som utbildade värnpliktiga kan kallas in?

Vid höjd beredskap ska de som genomgått värnpliktsutbildning och krigsplacerats inställa sig för krigstjänstgöring.

Men regeringen kan även besluta att kalla in värnpliktiga till så kallad beredskapstjänstgöring, ”om det behövs för Sveriges försvarsberedskap”. Det kan till exempel vara i ett läge innan beredskapen höjs.

Regeringen beslutar hur många som ska kallas in.

3. Ska lagen ändras nu när Sverige är med i Nato?

Vilka lagändringar som behövs ses just nu över av både regering och riksdag.

Regeringen gav i höstas en utredare i uppdrag att undersöka hur Sverige ska kunna ”delta effektivt” i alliansen. Förslagen har inte offentliggjorts än utan bereds fortfarande, uppger försvarsdepartementet för TT.

Frågan om värnpliktiga ses även över av försvarsberedningen, som ska presentera sina slutsatser i slutet av april.

Värnpliktiga under utbildning kommer dock inte att sättas in utomlands, enligt försvarsminister Pål Jonson.