Högskolan har klarat pandemin oväntat väl

helskärm

Trots att högskolorna och universiteten i princip tömdes över en dag, och undervisningen växlade till distans, tycks den högre utbildningen ha klarat pandemin relativt väl, enligt en färsk rapport.

Det är Universitetskanslersämbetet (UIKÄ) som följt upp pandemins konsekvenser och redovisat dem i en rapport till regeringen.

Lärosätena fick ju med mycket kort varsel övergå till både undervisning och examination på distans våren 2020. Det dröjde två terminer, alltså till denna höst, innan lärosätena stegvis kunde öppna upp igen.

Men ännu är man långt från en vardag som den såg ut före pandemin. UKÄ har med hjälp av mobildata följt aktiviteten på sju campus. Myndigheten konstaterar att aktiviteten var något högre i början av denna höstterm än hösten 2020, men att skillnaden är liten.

Oväntat väl

Samtidigt har lärosätenas utbildningar varit mycket eftersökta. Med pandemin följde ju en ökad arbetslöshet, inte minst bland unga, och preliminära siffror för denna höst pekar på att antal studenter ligger kvar på en rekordhög nivå: 376 000.

Så hur har lärosätena klarat omställningen och trycket?

– Givet förutsättningarna har de lyckats väl. Studenterna har förståelse för att lärarna haft en svår situation, och är – efter omständigheterna – nöjda med undervisningen, säger utredare Johan Gribbe vid UKÄ.

Mer än tre fjärdedelar, 77 procent, av studenterna ger sin utbildning under pandemin omdömet bra eller mycket bra. Men, påpekar Gribbe, det har inte varit problemfritt. En tredjedel av studenterna vittnar om brist på digital kompetens hos lärarna, vilket gått ut över undervisningen.

– Många studenter har också rapporterat om ökad stress och oro, och att de känner sig mer isolerade, säger Johan Gribbe.

Viktig praktik

Till plussidan kan räknas att det mesta av den verksamhetsförlagda utbildningen – praktiken – för sjuksköterske- och läkarstudenter har kunnat genomföras, trots den hårda belastningen inom vissa delar av vården, brist på patienter med mindre akuta besvär samt smittskyddsrestriktioner.

– Det kan nog förklaras med hårt arbete och anpassning av alla inblandade, säger Johan Gribbe.

En del färdighetstränande moment har bytts ut mot exempelvis simuleringsövningar eller rollspel vid kliniska träningscentrum, eller skjutits fram. En annan lösning har varit att låta studenterna delta vid ronder och morgonmöten digitalt, en tredje att närvaro i operationssal ersatts med att handledaren visat filmer från operation och förklarat vad hen gjort. Studenterna har då kunnat ställa frågor, vilket inte är möjligt under pågående operation.

En del förändringar tycks ha varit till det bättre.

– När vi frågat lärare och studenter vill de att en del av förändringarna ska bli bestående, säger Johan Gribbe.

UKÄ:s rapport sammanfattar flera undersökningar, analyser och statistik. En slutrapport presenteras i december nästa år.