Partitillhörighet ger stor skillnad vid asylärenden
Publicerad 2015-05-06
Utfallen vid migrationsdomstolar slår rejält olika beroende på vilket parti nämndemännen kommer från.
Ny forskning visar att chansen att få asyl är högst om en kristdemokrat medverkar – medan sverigedemokrater ger flest avslag, enligt Sveriges Radio.
– Det är ju ett problem för rättssystemets trovärdighet och därmed för rättssäkerheten, säger Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds universitet, till Ekot.
En doktorsavhandling som ska läggas fram vid Uppsala universitet visar på de stora skillnaderna i utfall vid svenska migrationsdomstolar, rapporterar Ekot.
Drygt 15 500 asyldomar mellan 2011 och 2013 har kontrollerats och visar på statistiskt säkra samband i domstolarna där de som fått avslag på sin asylansökan kan få sitt ärende prövat igen – av en domare och tre nämndemän.
Ger minst bifall
Minst chans att få asyl har den sökande om en nämndeman nominerad av Sverigedemokraterna ska döma i ärendet.
Enligt Ekot ändras avslagen från Migrationsverket till bifall i genomsnitt i 13 procent av fallen, men bara i 9,5 om en sverigedemokrat finns bland nämndemännen. Sitter däremot en kristdemokrat med ändras 15 procent av avslagen.
– De här resultaten tyder på att det finns en slumpfaktor i de här besluten. För den enskilde individen innebär det att vem som fattar beslutet om du får asyl eller inte kommer påverka sannolikheten att du får det. Och det måste för den enskilde individen framstå som rättsosäkert, säger Linna Martén, nationalekonomi vid Uppsala universitet som genomfört studien, till Sveriges Radio.
Utöver nämnda partier finns en säkerställd statistisk variation med nämndemän från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, vars representanter som deltar i fler bifall än genomsnittet.
”Folkrättsligt problematiskt”
Enligt Greger Noll, professor vid Lunds universitet som länge forskat om migrations- och asylrättsliga frågor, visar studien på avgörande problem i rättssäkerheten.
– Det som är folkrättsligt problematiskt är ju om vi förvägrar en person ett skydd person bör ha enligt flyktingrätten. Om vi däremot ger personer på grund av någon form av försiktighetsbedömning ett skydd som de inte bör ha eller behöver ha, är det inget som folkrätten uppfattar som problematiskt. Folkrätten sätter ju en miniminivå, säger han till Sveriges Radio.