Så blev republikanska Texas en "swing-state"
Publicerad 2016-11-04
College station-Austin, texas. Djupt republikanska Texas har under hösten plötsligt börjat kallas vågmästarstat.
Få tror att Hillary Clinton faktiskt kan vinna här, men det är tydligt att stödet för Donald Trump är magert.
– Många republikaner vet att deras kandidat är usel, men vägen är lång för dem att rösta demokratiskt istället, säger Margot Clarke, ansvarig för Hillary Clintonkampanjen i Austin.
Ett nedgånget litet hus i Cesar Chavez-området i Austin utgör ett av de nyare kampanjkontoren som Demokraterna öppnat. Interiören består av mörk trä, och lokalen blir snabbt varm när volontärerna samlas vid telefonlurarna. Evenemang som det här kallas för "get out the vote", och består i att ambitiösa demokrater sätter sig ner och ringer till väljare som är registrerade demokrater och uppmanar dem att gå och rösta.
Förhoppningen är både att Clinton ska vinna presidentvalet - och att höja valdeltagandet.
För en delstat som Texas, där valdeltagandet historiskt har varit lågt, är frågan extra viktig.
Området vi besöker, som tillhör Travis county (ungefär Travis kommun), har höjt sitt valdeltagande till det dubbla bara vad gäller förtidsröstande.
För Demokraternas del hoppas man att det ska innebära fler röster på Hillary Clinton.
– En stor del av ökningen har varit bland väljare med latinamerikansk bakgrund. Dem har ju Donald Trump gjort allt han kan för att förolämpa. Vi hoppas att den gruppen kommer att rösta på Hillary Clinton, säger Margot Clarke.
"Går latinos och röstar kan vi vinna"
Hillary Clinton har själv uppgett att hon hoppas på minoriteterna i delstaten.
– Går afroamerikaner och latinos ut och röstar kan vi vinna Texas, sa hon i maj.
Rapporter från delstater som Florida och Arizona pekar åt just det hållet.
Men för Texas är det annorlunda.
I mitten av oktober började mätningarna plötsligt visa att det låg jämnt till mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Så pass jämt att den väl ansedda mätsajten Real Clear Politics uppgav att man nu räknade Texas som en så kallad "toss up"-state, en delstat där utgången inte går att förutspå.
Det gjorde många demokrater entusiastiska.
Nu, med en vecka kvar till valet, och nya rubriker om en FBI-utredning kopplad till Clintons utrikesministermejl, är Margot Clarke inte säker på att Texas kan göra den historiska vändningen och bli Hillary Clintons.
– Det känns osannolikt, men inte omöjligt förstås. Men får vi ett högt valdeltagande här bland demokrater är det oavsett något positivt. Då kan det ge resultat i lokalvalen och kongressvalet, där vi har en majoritet republikanska politiker. Och även de instanserna påverkar ju hur mycket en president har möjlighet att styra landet.
"Är en vinst för Texas"
Hon jämför med åren då Barack Obama varit president. 2008, när han vann presidentvalet första gången, vann Demokraterna även majoritet i kongressens båda kammare (senaten och representantshuset). Resultatet blev att Obama kunde få igenom en enorm hälsovårdsreform, den som kallas Obamacare. Efter mellanårsvalet 2012 förlorade Demokraterna båda kamrarna och sedan dess har Obama många gånger varit låst i frågor han velat få igenom. Ett aktuellt exempel är nomineringen av en ny domare till Högsta domstolen, där kongressen förhalat nomineringsprocessen tills efter presidentvalet.
– Demokrater i den här delstaten har inte alltid varit fantastiska på att gå och rösta, eftersom republikaner varit styrande här under så lång tid. Kan mätningarna inspirera fler att känna att deras röst räknas så är bara det en vinst för oss i Texas, säger Margot Clarke.
Hennes förhoppning nu är att Hillary Clinton får omkring 45 procent av rösterna i Texas.
– Det är ett bra mål, det skulle innebära att många fler demokrater än förut har röstat.
Skillnaden mellan Texas och andra tidigare republikanska delstater som Hillary Clinton kan komma att ta hem är att kampanjmötena sedan Clintons uttalande i maj varit få i Texas. Helt enkelt för att Clintonkampanjen antagligen ser rejset som förlorat på förhand, tror Margot Clarke.
Pumpar in miljoner
Till skillnad från Arizona, där Clintonkampanjen sett en liten ledning i flera sena mätningar och sent i oktober började pumpa in miljoner i annonser och nya besök av populära kampanjmedarbetare, som presidentfrun Michelle Obama.
– Hillary var här i våras, och jag såg en lokal kampanjfilm på tv för någon månad sedan. Antagligen gjordes den för att visa att hon gärna vill vinna Texas. Men hon har ju fullt upp med att vinna Vita huset, du lägger inte tid och kraft på delstater där chansen att vinna är så här låg, helt enkelt, säger Margot Clarke.
Den enorma delstaten Texas, som skickar nästflest elektorsröster i det komplicerade system som utgör det amerikanska presidentvalet, är splittrad.
Margot Clarkes entusiasm för demokratväljarna är begränsad till delstatshuvudstaden Austin. Texas har i decennier röstat republikanskt i nationella val. Inte ens universitetsstaden College Station, 15 mil från både Austin och Houston, skiljer ut sig trots att universitetsstäder brukar innebära demokratiska väljare.
Skiljer sig från tidigare
I den lilla järnvägsstaden med 100 000 invånare, mitt i den så kallades Texastriangeln, dunkar det republikanska hjärtat hårt. Här finns George Bush den äldres museum och bibliotek, George Bush den yngres välkända ranch, och den statsvetenskapliga institutionen på Teexas A&M-universitetet heter Bush School of Government and Public Service.
Men också årets presidentval skiljer sig på många vis från tidigare år.
Republikanernas kandidat heter Donald Trump - och är enligt många traditionella republikaner absolut inte representativ för partiet.
– Titta bara på handelsfrågan, republikanerna är traditionellt ett parti som är positivt till frihandelsavtal, säger Andrew Natsios, chefsprofessor på statsvetenskapliga institutionen, som varit republikansk partiordförande i Massachusetts och medarbetare under båda Bushadministrationerna.
Han var en av 100-tals säkerhetsprofiler inom Republikanerna som skrev ett öppet brev i mars om hur farlig Donald Trump kan bli som president gällande säkerhetspolitiska frågor. Flera av hans medskribenter har sagt öppet att de kommer att rösta på Clinton. Natsios hade velat se Marco Rubio som republikanernas kandidat, och kommer att skriva Rubio på sin röstsedel, trots att Floridasenatorn avslutat sin kampanj.
"Skakar om hela partiet"
Natsios berättar att han har släktingar som alltid röstat republikanskt, men som nu kommer att rösta på Hillary Clinton.
– Jag är rädd att Donald Trump skadar hela det republikanska partiet med den splittring han har skapat, säger han.
Fortfarande vill till exempel representanthusets talman Paul Ryan inte synas med Trump, efter avslöjandet om Trumps sexistiska kommentarer mot kvinnor.
Även Margot Clarke har träffat republikaner som sagt att de funderar på att rösta på Clinton.
– Min ögonläkare erkände att han röstat republikanskt i hela sitt liv, men nu kommer att välja Clinton. Min känsla är att många republikaner vet att de har en usel kandidat, men för många är det en lång väg att faktiskt rösta på motkandidaten.
Hon är rädd att ett par republikaner som tagit det kontroversiella beslutet kan ha ändrat sig efter rubrikerna om FBI-utredningen de senaste dagarna.
– För oss demokrater gör det ingen skillnad, vi vet att hon inte skulle göra något för att medvetet äventyra säkerheten i landet. Men kanske gör det skillnad för republikaner som funderat på Clinton, att de nu bestämmer sig för att avstå.
VALETS ÖDESFRÅGOR. Här vill Trump bygga muren mot Mexiko.
Sannolikhet just nu att bli president:
Clinton: 71,4% Trump: 28,6%
Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.
Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).
Sammanställning: Johan Furusjö
