Stor, större ...KRONÉR

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-22

Tv-kungen om ”Doobidoos” succé – och spelidén som blev miljonförlust

”Det ska kännas som gammal tv, den som man blev glad av när man såg”, säger Lasse Kronér. Det är hans förklaring till framgången bakom ”Doobidoo”.

GÖTEBORG. Kung Kronér regerar i tv. För Nöjesbladet avslöjar han hemligheten bakom framgången och berättar om miljonsvindeln i ett av sina företag.

– Tråkigt att man inte kan lita på människor, säger Lasse.

Solen kämpar för att ta sig fram mellan molnen när Nöjesbladet kommer fram till Lasse Kronérs, 46, hus utanför Göteborg. Han har laddat med en brasa i kökets öppna spis för att vi inte ska frysa.

– Det är så otroligt kallt på golven här, säger Lasse om det flera hundra år gamla huset där han bor med sin familj.

Han är en framgångsrik man, Lars Kronér. Det prestigefyllda uppdraget att vara julvärd i SVT har precis blivit hans och under hösten har ”Doobidoo” haft de bästa tittarsiffrorna nio veckor av tio.

– Det är rätt tungt, framför allt när man går samtidigt som ”Idol”, säger han och låter ärligt överraskad av sina egna framgångar.

– Den här säsongen slog vi allt, det är helt sinnesjukt. Då börjar jag fundera på om det inte är dags att lägga av, för nu har vi fått positiv kritik också.

Menar du allvar?

– Nej absolut inte, vad ska jag göra då? säger Lasse.

Varför tror du att ”Doobidoo” är så populärt?

– Min fördel är att jag vet hur nervös en artist känner sig när han eller hon ska vara med i ett lekprogram. Så jag skapar ett flöde över hela dagen som börjar med att jag intervjuar dem, får dem att känna sig komfortabla. Sedan är det så att hos oss kan man inte göra fel. Gör man bort sig, sjunger fel eller skrattar så klipper vi inte i det. Vi ser till att ta fram det, fast med hjärta. Det tror jag går igenom i rutan.

– Vi vill att det ska kännas som gammal tv, den som man blev glad av när man såg. Så jäkla enkelt tror jag att det är.

En annan succé på SVT är ”Så ska det låta” där Lasse har varit med som gäst. Men det är skillnad på Stockholm och Göteborg när det gäller tv-produktioner.

Krossade glasgolvet

– En av de mest idiotiska grejerna jag varit med om var när jag var med i ”Så ska det låta”. Jag tog den första låten som var en rocklåt, jag går upp och ställer mig på golvet, de har ju ett glasgolv i studion. Det blir ett jävla hallå och i slutet på låten hoppar jag rakt upp och landar och då spricker hela golvet. Jag skrattade, bandet skrattade, programledaren skrattade och hela publiken skrattade. Då kommer producenten ner och säger ”Bryt, vi får lägga om golvet”. Nej men ... du hade haft att prata om hela programmet och man hade skrattat åt detta hela timman. Jag var så förbannad, det var ju klockrent. Jag kommer aldrig att fatta varför de gjorde så.

Direktsänt ”Doobidoo”

Det sägs att man aldrig ska ändra ett vinnande koncept men Lasse funderar ändå på hur ”Doobidoo” skulle kunna utvecklas.

– Vi har pratat ganska mycket om ett direktsänt ”Doobidoo”, det skulle fungera. Men i?dag är det så mycket dyrare att sända direkt. TV4 och SVT drar ju in sina direktsändningar på telefonomröstningar och jag vill inte ha något sådant moment.

Varför inte?

– Nej, men vad fan, ska de ringa och rösta ut någon? Jag tycker att det är en sådan rip-off, jag börjar tröttna på det där, säger han och skakar på huvudet. Lasse tycker att tv i dag är ”trökig” för att alla program liknar varandra.

”Många kreativa”

– Och det är konstigt med tanke på hur mycket kreativa människor det finns på SVT, TV3, TV4 och Kanal 5. Det borde vara lättare att ta fram nya idéer.

Själv har han gott om nya uppslag. Två datorer fullproppade med utkast och planer står i arbetsrummet. Det mesta är underhållningsprojekt men Lasse har också kommit på flera affärsidéer. En av dem har blivit verklighet i ett företag som heter PSI Spelinvest. Lasse sitter i styrelsen i företaget som sysslar med spel på nätet. Hans idé är att en del av överskottet som sajten drar in ska skänkas till drottning Silvias barnsjukhus. Men i det behjärtansvärda projektet har han förlorat nära en miljon kronor.

– Vi blev lite robbade i början. De största aktieägarna i bolaget gick ut och sålde hejvilt när vi släppte aktiekursen.

”Tog pengarna och stack”

Värdet på aktierna sjönk blixtsnabbt från en och femtio till bara sex öre.

– De sålde bara för att bli av med sitt innehav och sen ta pengarna och sticka. Så det var ett par av dem som gjorde det väldigt bra där och säkert har det bra i Thailand i dag.

Kvar stod Lasse med ett aktieinnehav som från början varit värt en miljon kronor och nu är nere på 60 000 kronor. Men någon förlust vill Lasse själv inte kalla det.

– De aktierna har ju jag aldrig köpt. De har jag fått för att jag sitter i styrelsen, så vad är problemet?

Är det inte jobbigt att bli lurad?

– Det är synd att man inte kan lita på människor men jag har ju åkt på en massa smällar, framför allt ekonomiskt. Men jag väljer fortfarande att lita på folk. Även om det kostar lite så är det en skönare känsla att lita på de man pratar med. Och jag tror på företaget i ett långt perspektiv.

ANNONS