”Har sprungit igenom livet och bara jobbat”

Lill-Babs om det hårda uppvaknandet

helskärm

Hon har levt hela sitt liv i rampljuset. Utan uppehåll.

Men när Lill-Babs blev sjuk blev hon tvungen att rannsaka sig själv.

– Jag tänkte att det är så mycket jag vill uppleva med barn, barnbarn och vänner. Jag har sprungit igenom mitt liv och bara jobbat, säger hon i ”Så mycket bättre”.

Barbro ”Lill-Babs” Svensson har stått på scen i 56 år. Utan uppehåll och en enda ”comeback” har hon hållit sin artistkarriär vid liv. För att hon älskar sitt jobb så himla mycket.

Men en dag hos läkaren fick hon ett hårt uppvaknande.

Svårt att ta in läkarens ord

Sångerskan hade sökt vård för att hon hade hög feber. ”För säkerhets skull” tog läkaren också ett EKG.

– När han kom tillbaka sa jag ”där ser du ett hjärta som slå som bara den”. Men då sa han ”nej, Barbro, det gör inte det”, berättar Lill-Babs i kvällens ”Så mycket bättre”.

Sångerskan hade drabbats av hjärtflimmer. Men det tog en bra stund innan hon kunde ta in vad läkaren sa.

– Jag tänkte "nej, inte jag”.

”Då blir man rädd”

I programmet berättar Lill-Babs hur hon åker hem, fortfarande i chock, och sätter sig i fåtöljen med döttrarna Malin och Monica på var sin sida om sig.

– Som jag tittar på, som det känns, för sista gången. Då blir man rädd. Jag tänkte att det är så mycket jag vill uppleva med mina barn, barnbarn och vänner. Jag har sprungit igenom mitt liv och bara jobbat.

Lill-Babs ville lova sig själv att ta det lugnare i fortsättningen – men erkänner att hon inte hållit det löftet särskilt väl.

Lill-Babs vågar mer än Barbro

Den folkkära sångerskan berättar också att Lill-Babs och Barbro är väldigt olika.

– Lill-Babs är inte blyg, hon kan sätta sig i knät på främmande karlar, men det skulle aldrig Barbro göra. Barbro är blyg. Om hon går själv och handlar är det keps och titta ner i marken som gäller.

Barbro har fått kämpa med sin osäkerhet.

Starkare med åren

– Jag kan byta om tio gånger innan jag ska gå ut, sen ringer jag och säger att jag är sjuk. Jag vet hur det känns att vara så liten, att inte vara värd någonting, att det inte finns någon som tycker om dig, att du är dum och ful och okunnig.

Men självförtroendet har vuxit med åren.

– Jag har blivit starkare. Jag har lärt mig att ingen får trampa på mig!