Offerkoftan är snäv och väldigt obekväm

Uppdaterad 2015-05-02 | Publicerad 2015-05-01

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag önskar att den här krönikan handlade om spel. Men det gör det inte. 

Effie Karabuda.

Livet som kvinnlig spelskribent är lika förutsägbart som en matematisk formel. Jag förväntas sätta igång ett spel, putsa genusglasögonen – och knäppa offerkoftan. Det är en nitisk jakt efter skeva könsroller som ska göra mig rosenrasande. Frenetiskt skriver jag om alla kvinnor som behandlas som sexobjekt och män som ska utrotas i spel. Nästa steg är publicering av krönikan och läsare som kommer med givande feedback. De strösslar lite våldtäktshot och kommentarer som ”gräv din grav” över mina sociala kanaler. Sedan kommer tvångsmässigt en exakt tjugo minuter lång video på Youtube om varför mina åsikter i krönikan är helt fel.

Men det tar inte slut där. Så fort jag öppnar munnen i andra medier så förväntas jag klaga på hur plågsamt näthatet är. Jag ska bli det kränkta och ofrivilliga offret för kvinnoföraktet. Att feministgamer plus krönika är lika med skitstorm har blivit spelvärldens egen Pythagoras sats.

Alla har vi våra roller att spela i detta konstruerade drama. Som kvinnlig spelskribent ska jag hävda att varje dag är en kamp för mitt kön i en mansdominerad bransch. Sedan ska publiken antingen tycka synd om mig eller kalla mig uppmärksamhetssökande. Men sanningen är att varje gång jag pratar om hur jobbigt det är att vara tjej i spelvärlden så förlorar jag ett tillfälle då jag kunde ha pratat om spel istället – vilket egentligen är mitt jobb. Medan mina manliga kollegor diskuterar onlinefunktioner och får frågor om Nintendos satsning på mobilmarknaden så förutsätts jag hålla en utläggning om varför kvinnliga spelskapare dödshotas.

Paradoxalt nog blev även den här krönikan ett försvarstal. Men det får det vara värt om den kan hjälpa till att bryta formeln. Den där satans offerkoftan är nämligen av ett riktigt obekvämt yllematerial och ställer bara till det för mig, som en tvångströja som jag inte kan få av. Och egentligen är det är inte jag som har satt på mig den – det är ni. För när jag själv får välja så har jag i regel på mig något helt annat. Helst en magical plate armor med +9 resistance mot nättroll.

Effie Karabuda

ANNONS

Följ ämnen i artikeln