Metalhopkok som skapar gemenskap

Mattias Kling

Bullet For My Valentine samlar generationer

helskärm

GÖTEBORG. Bredvid mig står två 40-plussare och sjunger så att saliven sprutar åt alla håll.

Det är bara en av de saker som motsäger påståendet att det walesiska stjärnskottet är en tilldragelse främst för festivalens yngre besökare.

Bullet For My Valentine gör popthrash för generationer att samlas runt. Ett samtidigt modernt och traditionellt metalhopkok som visar lika stor respekt för In Flames melodiösa gitarrstrukturer som för Metallicas precisa attack.

Det är precis en sån blandning som får de unga längst fram att springa runt i cirklar, de äldre längst bak att skråla med i ”Scream aim fire” och ”Tears don’t fall” medan de där emellan lätthoppar på stället.