Bilvänligast hittills

You are the quarry är Morrisseys bästa bilåkaralbum

Morrissey

You are the quarry

Sanctuary/BMG

Det talas och skrivs väldigt sällan om att Morrissey gör fantastisk bilmusik. Trots att han bevisligen är de intellektuella billåtarnas misantropiska härskare.

Det har han varit ända sedan The Smiths släppte ”There is a light that never goes out”. Närheten till diesel och damm förstärks av hans benhårda fascination för raggarkultur: James Dean, rockabilly, den ständiga brylkrämfrisyren. Dessutom bor han som bekant i Kalifornien.

Morrissey har pratat om ganska många saker i olika intervjuer inför sin nya skiva. Men det som biter sig fast är att han verkar ha åkt ganska mycket Jaguar under sin Agnetha Fältskog-liknande exil i Los Angeles.

”You are the quarry” är Morrisseys första studioalbum på sju långa år. Det är också hans mest bilvänliga skiva hittills. Ur den synvinkeln känns det logiskt att han anlitar producenten Jerry Finn.

Finn är tydligen mest känd för sina anonyma samarbeten med exempelvis Sum 41 och Blink-182 – den som visste vem Jerry Finn var innan Morrissey tog honom under sin haka räcker upp en hand – och han sköter uppgiften att montera fyra hjul som rullar under Morrisseys pojkrum väl.

Jerry klarar uppgiften bra eftersom han inte behöver bry sig om att få musiken att sticka ut eller vara annorlunda – låtarna ska funka på kommersiella radiostationer, låta bra i en bil och vara ungefär som alla andra.

”You are the quarry” är därför ingen uppföljare till den sönderanalyserade popikonens främsta soloalbum. Albumet är inte ens en avlägsen kusin till ”Viva hate” eller ”Vauxhall and I”.

Det här är snarare Morrisseys motsvarighet till Bruce Springsteens ”The rising”. En storvulen och fegt producerad platta som vill kommunicera med så många som möjligt.

Jag kan tyvärr inte tycka annat än att Morrisseys senaste musikaliska kostym bitvis passar honom rätt illa, trots att plattan innehåller några av de starkaste låtarna han släppt som soloartist.

Som ”First of the gang to die” till exempel – skivans bästa och mest nedcabbade spår där Morrissey sjunger om gängmedlemmen Hector med en oemotståndlig inlevelse.

Medan en viss Johnny Marr sitter i baksätet och spökar. I keps.

Markus Larsson