Beyonce

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-06-20

Dangerously in love (r&b)

På sin solodebut vill stjärnan och låtskrivaren från Destiny’s Child att hennes publik ska lära känna henne bättre. ”Dangerously in love” ska presentera en mognare, sexigare, mer utmanande och framför allt mer personlig sida av Beyoncé Knowles.

Det här är nämligen inte musik av popstjärnan Beyoncé.

Det är musik av artisten Beyoncé.

Fråga mig inte vad det betyder.

Skillnaden mellan ”Dangerously in love” och Destiny’s Childs två senaste album är nämligen inte särskilt stor.

Blandningen av sockersöta refränger, fjäderlätta r’n’b-arrangemang och svullna ballader känns igen direkt – med några få undantag.

Som exempelvis den första singeln ”Crazy in love”, i vilken ett samplat blås från The Chi-Lites ”Are you my woman (tell me so)” och en febrig Jay-Z redan tvingar radio- och musik-tv-kanaler därute att stoppa in låten på högsta rotation.

Eller ”Baby boy” där Beyoncé möter dancehallartisten Sean Paul – mannen som verkar dyka upp på varenda hiphop- eller r’n’b-singel av betydelse just nu – över ett tungt beat som vässats med arabiska tongångar.

”Hip hop star” står också ut. En skitig, skruvad och funkig dirty south-gryta som gästas av Big Boi från Outkast samt Sleepy Brown.

Och när det gäller de obligatoriska balladerna är den mjuka Luther Vandross-duetten ”The closer I get to you” och det utmärkta titelspåret särskilt nämnvärda.

Jo, ”Dangerously in love” är en repris. Låten finns redan på Destiny’s Childs skiva ”Survivor”, men det är trots allt en av de mest lyckade tryckarna Beyoncé varit inblandad i. Den kan tuggas runt ett tag till.

Något som däremot inte gäller för flera andra dussinspår, däribland Beyoncés vämjeliga hyllning till sin pappa och manager Mathew Knowles – ”Daddy”.

Det saknas inte sensationer. Men de är för få.

Helhetsintrycket blir därför rätt ordinärt.

Markus Larsson

ANNONS

Följ ämnen i artikeln