Gnistan tänds sent i år, Carola

NORRKÖPING

Det sakrala allvaret är länge så massivt att jag till slut slår bort tankarna på att få se den verkliga, stora, passionerade Carola.

Exakt i det ögonblicket fyrar hon av gospel-salvan "Go tell it on the mountain"

Och så börjar även den här showen brinna så där förbluffande hett.

helskärm

Att ha synpunkter på att Carola har en religiös framtoning tycker jag väl i och för sig är som att kritisera snön för att den är vit.

Hon är vad hon är och går man på en julkonsert med den här damen torde man vara införstådd med att det inte kommer att handla om att hon såg mamma kyssa tomten.

Budskapet i centrum

Här står julens ursprungliga budskap i centrum, från början till slut.

Fast det innebär ju inte nödvändigtvis att det måste svänga mindre.

Just därför känns det angeläget att påpeka att vi först i slutet får se den Carola jag, och några andra rocknötter med mig, kommit att bländas så svårt av de senaste åren.

Alltså den Carola som brinner mer intensivt än alla andra, den Carola som har en vulkan i bröstkorgen, den Carola som när hon släpper kontrollen och låter all sin inneboende kraft välla fram kan välta berg.

På bakbenen

När hon väl visar sig - i mäktiga gospelnumret "Go tell it on the mountain", rykande aktuell på ett fantastiskt Blind Boys of Alabama-album - är det emellertid bara att spänna fast säkerhetsbältet.

För där ställer sig hela föreställningen på bakbenen och under den knappa halvtimme som sedan återstår av aftonen gör Carola och hennes eminenta körstjärnor vad de kan för att skicka hela De Geer-hallen ut i Motala Ström.

Jisses, vilket drag...

Dessförinnan är "Jul i Betlehem" dock en påfallande traditionell historia.

Lite besinnad

Det känns inte lika upphetsande.

Jag säger inte att Carola inte sjunger "O helga natt", "Gläns över sjö och strand" och andra paradnummer med stringens. Det gör hon såklart. Men hon känns mer normal i de raka, allvarliga tolkningarna. Mer besinnad. Mer som alla andra kristna vokalister. Och riktigt så vill inte jag ha "min" Carola.

Att hon långa stunder också sitter ner och läser ur en stor bibel antar jag att man, som det heter, får ta.

Kvällens skratt

Men tvivlaren har inte kul.

Det har han däremot när sångerskan ber alla barn i lokalen om hjälp med "När juldagsmorgon glimmar" och bara får upp flickor på scenen.

- Nähä, säger hon, inga pojkar?

Sen kan hon inte hålla sig:

- Och inga män i 37-årsåldern heller, möjligen?

Kvällens skratt är därmed inkasserat.

Carola

Här kan du se "Jul i Betlehem":

Per Bjurman