Hennes show - ett rent discoinferno

Senast Kylie Minogue uppträdde i London sålde hon ut Wembley fyra kvällar i rad.

Nu släpps endast 4 000 personer innanför dörrarna. Publiken består av inbjudna kändisar, tävlingsvinnare och mediefolk - en sorts blandning av glamourösa credlejon och åskådare som skulle ha försvunnit i mängden på vilken pub som helst.

Det ryktas om att vissa betalat upp till 12 000 kronor för att få vara med om Minogues exklusiva promotionspektakel "Money

can"t buy". Dessutom bevakar och bandar tv-kanalen ITV1 hela kalaset.

Fokus på musiken

Förhandssnacket har mest handlat om hur stor scenshowen ska vara. Men alla som väntade sig att den förra "Fever"-turnéns överdådiga produktion skulle överträffas får hänga läpp.

Det relativt korta setet fokuserar förtjänstfullt nog mer på musiken än att dansare, musiker och Kylie själv ska hänga upp och ner i olika vajrar och liftar.

Skicklig blandning

Det enda som inte fungerar är

flertalet av de nya, r"n"b-funkiga låtarna.

Singeln "Slow" är av förklarliga skäl det enda från den kommande skivan "Body language" som hittills häftat sig fast i fansens medvetanden.

Men så fort Kylie brassar på med sina största hits skapas det ett elektriskt laddat discoinferno för alla sinnen.

Där och då blir showen en skickligt koreograferad kombination av ljus, bild, musik, dans, sex och designkläder.

Kylie Minogue

Markus Larsson