Erik Grönwall: Jag har blivit vän med döden tack vare det här
Fick drömjobbet som sångare i Skid Row – efter värsta året i hans liv
Publicerad 2022-10-14
Knappt ett år efter cancerdiagnosen erbjöds sångaren Erik Grönwall att gå med i hårdrocksbandet Skid Row.
Efter att ha förlikat sig med tanken på att han kanske skulle dö förverkligade han en barndomsdröm.
– Det som hänt mig är ju som taget ur ett filmmanus.
Sångaren Erik Grönwall, 34, vet att livet kan förändras på ett ögonblick.
I början av förra året hade den tidigare ”Idol”-vinnaren tillfälligt lagt artistkarriären på hyllan för att fokusera på en start-up i Sydafrika, där tanken var att han skulle upptäcka musiktalanger i utsatta områden. Men under en snabbvisit hemma i Sverige blev Erik Grönwall plötsligt sjuk. Efter en rad blodprover diagnosticerades han med akut lymfatisk leukemi och påbörjade en första cellgiftsbehandling. Erik förlikade sig med tanken på att han kanske skulle dö, men ett drygt halvår senare friskförklarades han efter en lyckad benmärgstransplantation.
– En del av mig är tacksam, förklarar han. Jag vet att det är en jättekonstig grej att säga, men på något sätt har jag blivit vän med döden tack vare det här. Det är avdramatiserat för mig, jag känner ändå en tacksamhet över att ha fått det här perspektivet så här tidigt i livet.
”Mitt värsta år”
När Aftonbladet träffar sångaren har han med sig sin finska lapphund Dexter, som nöjt utforskar konferensrummet vi sitter i. Erik Grönwall avbryter sig själv när Dexter börjar gny i extas av något på golvet.
– Han vill ha uppmärksamhet. Han är som husse, säger han och skrattar.
Sedan fortsätter Erik Grönwall att berätta om vad han själv beskriver som den svåraste tiden i sitt liv.
– Det var mitt värsta år någonsin. Jag visste ju inte om jag skulle överleva. Jag fick lära mig att leva med tanken på att jag kanske inte finns här om ett år. Men jag hittade hopp och styrka, jag bestämde mig för att jag fan skulle ta mig igenom det.
Fick hjälp genom sociala medier
Vändningen kom i samband med att han offentliggjorde sin diagnos i sociala medier och kom i kontakt med människor som hade varit i en liknande sits och överlevt.
– Bara att få höra det gav hopp.
Var det alltid självklart för dig att vara så öppen med din sjukdomsupplevelse?
– Absolut inte. Jag var väldigt försiktig och tänkte igenom många gånger innan jag offentliggjorde något. Det handlade nog om att jag inte ville visa mig svag, man är ju så sårbar i ett sådant läge. Men till slut kände jag att jag inte kunde gömma mig. Så här i efterhand så är det något av det bättre jag har gjort. Det gav mig så enormt mycket i min återhämtning.
Målbilden var att få komma hem till sin då tvåårige son och fortsätta vara pappa.
– Min sambo tog tag i mig vid ett tillfälle, när jag var en pöl på golvet och sa: ”Du ger inte upp nu. Du har för många människor som behöver dig.”
Startade en Youtube-kanal
Som en del av rehabiliteringen startade Erik en Youtube-kanal där han lade upp covers på låtar som han tyckte om och mådde bra av att sjunga.
– När jag låg där på sjukhuset bestämde jag mig för att jag skulle sjunga för resten av mitt liv om jag tog mig ut därifrån levande. Mitt liv hade ju varit på väg i en annan riktning innan jag blev sjuk, men jag insåg då att sången, stå på scen, turnera och skriva musik var det som betydde mest för mig.
Hur var det att ställa sig bakom mikronen och sjunga igen?
– Det var oerhört utmanade och svårt. Jag fick i princip börja om på ruta ett. Jag hade tappat mycket muskelstyrka. Saker som jag hade tagit för givet, som magstöd och käkmusklerna till exempel, var helt borta. Kortison sliter också på stämbanden. Så jag fick gå till en röstcoach många gånger. Sofia Lilja, som också var min terapeut, hjälpte mig till exempel att få tillbaka falsetten. Jag kommer aldrig mer att ta sången för given.
Skid Row hörde av sig
En av de första tolkningarna Erik Grönwall la upp var Skid Rows ”18 and life”, låten som han framförde under sin första audition framför Idol-juryn 2009.
Vad Erik inte visste var att videoklippet spreds bland Skid Rows bandmedlemmar som av en händelse hade börjat se sig om efter en ny sångare. I februari i år, bara fem månader efter benmärgstransplantationen som räddade hans liv, hörde bandet av sig på Instagram och frågade om han hade tid för ett samtal på Zoom.
Erik Grönwall visste inte vad han skulle tro.
– Sambon sa att de säkert skulle fråga om jag vill bli deras sångare. Jag svarade: ”Inte en chans. Det är för bra för att vara sant”.
Först handlade det om att rycka in under ett fåtal konserter i USA.
– Jag var öppen med dem och sa att jag behövde dubbelkolla med läkarna, jag hade ju fortfarande väldigt dåligt immunförsvar och det var dessutom mitt i en pandemi.
Han tvingades tacka nej till ett gig på en Karibienkryssning då det enligt läkarna var för riskabelt. Däremot enades de om några datum i Las Vegas, som bara var en månad bort. Vid det tillfället klarade Erik inte av att sjunga en hel låt.
– En del av mig kände nog att jag inte var redo, men jag tänkte att det också var bra med ett tydligt mål.
Får gåshud
När de hördes via Zoom nästa gång kom erbjudandet om att bli Skid Rows nye sångare på permanent basis. Erik tvekade inte en sekund.
– Jag vet inte om jag hade varit på radarn om de inte hade sett min cover på Youtube. Det var någon som frågade mig: ”så man skulle kunna säga att cancern är anledningen till att du är sångare i Skid Row?” Det är väl lite extremt men det ligger kanske något i det.
Bara några veckor senare landade Erik Grönwall i Las Vegas för att träffa bandet för första gången. De hann ses och repa två gånger innan det var dags att ställa sig på scenen tillsammans.
Det har blivit ett 40-tal spelningar runt om i USA sedan dess.
Erik Grönwall berättar att han fortfarande får gåshud av att framföra ”18 and life” tillsammans med barndomsidolerna som skrev låten: Rachel Bolan, Scotti Hill och Dave ”Snake” Sabo.
– Det som hänt mig är ju som taget ur ett filmmanus typ, säger han med förundran i rösten. Det är så jävla märkligt på så många sätt. Mitt liv är ju ”Rock star”-filmen i princip, men med sjukdomen blir det också en amerikansk snyftfilm.
Ny skiva – och turné
I dag släpper Skid Row sin första skiva med Erik Grönwall på sång – ”The gang’s all here”. Erik Grönwall spelade in sången från sin hemmastudio samtidigt som han förberedde sig inför spelningarna i Las Vegas i början av året.
– Låtarna var redan skrivna när jag fick dem, så musiken kan jag inte ta någon credd för. Jag vet hur jag vill att old school-Skid Row ska låta, så det var det jag var ute efter när jag bidrog med sång. Det blir många höga skrik, säger han och ler stort. Erik Grönwall avslöjar att han och Bolan, bandets basist och medgrundare, redan har börjat skriva på musik till en ny platta.
Men först väntar en omfattande Europaturné. När intervjun äger rum är det bara några dagar kvar tills de ska ut på vägarna igen. Något Sverigestopp är ännu inte inplanerat.
– Jag skulle bli väldigt förvånad om det inte blir en festivalspelning i Sverige år 2023. Det tror jag kommer hända, annars får jag se till att det händer.
Samtidigt som Erik Grönwall gärna blickar framåt är han numera också mån om att ta en dag i taget.
– Jag vaknar nästan varje morgon och sätter ner fötterna i golvet och tänker: ”fy fan vad skönt att vara ovanför marken”. Börjar man dagen med att känna att det liksom är nivån du behöver uppnå för att vara glad då blir dagen ganska bra sen, oavsett vad som händer.
Erik Grönwall om…
… hur Skid Row-publiken har mottagit honom som den nya sångaren.
– Det har varit bättre än väntat faktiskt. Från början var det: ”Another singer?”, följt av en suck. Det kommer alltid finnas de som vill ha originalmedlemmarna samlade. Jag själv är mer Bon Scott än Brian Johnson liksom. Så det perspektivet förstår jag. Men ju mer vi släpper, desto mer positivt. Men vissa som har kommit till gigen i USA tänker att de ska få se Sebastian Bach (Skid Rows sångare mellan 1987—1997, reds anm.). De har noll koll. Det är uppenbart att de har tänkt: ”Vem fan är den där spinkiga jäveln?”.
… hur svårt det är att be om hjälp.
– När jag blev sjuk insåg jag snabbt att jag behövde bota mig själv psykiskt medan läkarna botade mig fysiskt. Det var för mycket att processa själv. Jag insåg att jag behövde hjälp och tänkte höra av mig till min tidigare coach Sofia Lilja. Men det var så svårt att lyfta på luren och be om hjälp. Men klarar man av det, har man kommit en bra bit på vägen.
… hur det var att ställa sig på scenen igen efter att ha överlevt cancer.
– Det var ju så kort tid efter transplantationen, så jag hade ingen aning om hur rösten eller kroppen skulle palla. Nu i efterhand när jag tittar på klipp från de första konserterna jag gjorde med Skid Row kan jag tänka: ”shit vad tråkig jag var”. Men jag behövde känna in kroppen. Jag är överlag mer inkännande nu. Så fort jag är trött så lyssnar jag på vad kroppen och rösten behöver. Och jag har helt slutat dricka starksprit. Det blir någon bärs eller något glas vin ibland.