Magnifik sång – men det blir övertydligt
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-15
Det är turnépremiär och Martha Wainwright är sedvanligt småvimsig. ”Jetlag”, om man får tro basisten, tillika maken, Brad Albetta.
Den kanadensiska sångerskan tar ut svängarna på sitt nya album men ett tajt litet band håller låtarna i schack på scen.
Både med musiker i ryggen och utan är Wainwright en driven gitarrist och inte minst magnifik sångerska, ibland kanske övertydlig i känslorna men med texter som verkligen når fram.
Dock vet hon inte alltid riktigt hur hon ska tackla sitt nya, lite yvigare material. ”Tower song” beskriver hon som ett försök till antikrigslåt och den låter i ärlighetens namn mest som ett försök också. Den stora behållningen blir därför de väl valda numren från debutplattan. Och en oväntad cover på Eurythmics ”Love is a stranger”.