Upprorisk yra med Nationalteatern

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2002-06-01

GÖTEBORG

Nationalteatern

Plats: Liseberg, Göteborg. Publik: 10 000-15 000. Längd: En och trekvart. Bäst: "Bängen trålar" med själve Melander på sång. Sämst: "Lägg av!" låter dammig. Fråga: Totta då?

Nationalteatern träffar fortfarande mitt i prick.

Nostalgin flödar under de röda fanorna på Liseberg. Det hindrar inte tiotusen unga göteborgare från att älska varje sekund av Nationalteaterns gamla uppkäftigheter.

Ja, det är inte utan att de gamla proggarna - som nu gjort comeback varenda sommar i sex-sju år - orsakar viss förvirring.

De ska ju föreställa föredettingar och borde inte kunna erbjuda så mycket mer än en liveversion av skivor till kaffet, särskilt som de inte kompletterar sina golden oldies med så mycket som en ton av färskare datum.

Men det är extas på Liseberg. Ung extas.

Även om det nu råkar vara en speciell Nationalteatern-kväll, med gästspel av praktiskt taget alla gamla medlemmar, känns det inte alltför vågat att dra slutsatsen att de rätt så nattsvarta skildringarna av folkhemmet fortfarande träffar mitt i prick.

Själv tycker jag att vissa delar av repertoaren åldrats bra och andra inte - men det är hela tiden svårt att inte ryckas med i den både godmodiga och upproriska yran.

Per Bjurman

ANNONS

Följ ämnen i artikeln