En mogen och musikalisk brittisk arbetarklassromans

Uppdaterad 2022-09-02 | Publicerad 2022-09-01

”Ali & Ava”.

FILMRECENSION Clio Barnard skildrar en otippad kärlekshistoria över kulturgränserna i socialrealistiska, varma och musikaliska ”Ali & Ava”.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus

Ali & Ava

Regi Clio Barnard, med Adeel Akhtar, Claire Rushbrook, Ellora Torchia, Shaun Thomas, Natalie Gavin.


DRAMA ”The selfish giant”-regissören Clio Barnard, som har jämförts med brittiska diskbänksrealister som Ken Loach, skildrar ett stycke oväntad, medelålders kärlek över kulturgränserna i arbetarklassromansen ”Ali & Ava”.

Ali (Adeel Akhtar) är en brittisk-pakistansk hyresvärd som fortfarande bor tillsammans med sin fru (Ellora Torchia) för att hålla fasaden uppe inför sin familj, och kanske också för sig själv, trots att de egentligen har separerat efter ett missfall.

Ava (Claire Rushbrook) är en elevassistent med tre barn, fem barnbarn och ett våldsamt äktenskap i bagaget. 

De träffas utanför skolan en regnig dag. Och medan han kör hem henne, till en sämre del av Bradford, West Yorkshire, uppstår en omedelbar anknytning mellan två kantstötta men livsbejakande musikälskare från olika världar.

Akhtar och Rushbrook, båda rutinerade skådespelare som oftast får spela biroller, gör sympatiska rolltolkningar, i en mogen, hoppfull, varm och musikalisk kärlekshistoria. 

Men kamerans tendens att backa vid första tecken på fysisk intimitet gör det svårt för dem att övertyga som par. Och kommentarerna kring klass och ras, uttryckta av huvudkaraktärernas familjer, rinner mest ut i sanden under en sluttamp så odramatisk att det tangerar det oengagerade.


”Ali & Ava” har biopremiär den 2 september.

Följ ämnen i artikeln