Vi listar de bästa filmpremiärerna 2022
Filmprofilerna plockar ut höjdpunkter – och julklappstipsar
Publicerad 2022-12-18
JAN-OLOV ANDERSSON
Film är bäst på bio. Men tyvärr verkar det vara svårt att övertyga publiken om det, åtminstone när det gäller svensk film. Flera av årets bästa svenska filmer fick inte alls den publik de förtjänar.
Pandemin tycks ha gjort folk bekväma.
Utomlands står svensk film högre i kurs. Tre filmer tävlade i Cannes. Det blev en nästan sagolik sista kväll när Ruben Östlund för andra gången på raken vann Guldpalmen, nu med ”Triangle of sadness”. Som sedan även lockat stor publik internationellt. Och tog storslam på EFA-galan, European Film Awards, i Reykjavik.
Tarik Salehs ”Boy from heaven” vann manuspriset i Cannes och är en stor publiksuccé i Frankrike. Den tredje, och allra bästa, svenskfilmen i Cannes – Ali Abbasis ”Holy spider” – kommer på bio 20 januari.
Några andra noteringar från 2022:
Titeln är rätt kass, men iranska ”Balladen om en vit ko” av och med Maryam Moghaddam är en enormt stark film om brott, dödsstraff, upprättelse och kvinnors situation i Iran. Hyr den!
Rolf Lassgård var suverän i två tyska filmer som tyvärr väl knappt en människa i Sverige har sett.
”Belfast” och ”Licorice Pizza”… sällan har väl personliga barn- och ungdomsskildringar varit lika sevärda som de av Kenneth Branagh och Paul Thomas Anderson.
”Moonage daydream” väckte verkligen lusten att åter lyssna på David Bowie.
Och jag blir alltid lika rörd när jag tänker på Sven Wollter (1934-2020) i Felix Herngrens ”Dag för dag”. Lika härlig framför kameran som vid sidan av, när jag besökte inspelningen i Kroatien.
Årets bästa filmer:
1. ”Balladen om en vit ko”. 2. ”Belfast”. 3. ”The lost daughter”. 4. ”Nightmare Alley”. 5. ”Kupé nr 6”. 6. ”Licorice Pizza”. 7. ”Moonage daydream”. 8. ”Top Gun: Maverick”. 9. Rose”. 10. ”She said”.
Årets bästa svenska filmer:
1. ”Triangle of sadness”. 2. ”Nelly & Nadine”. 3. ”Dag för dag”. 4. ”Boy from heaven”. 5. ”Året jag slutade prestera och började onanera”. 6. ”Tisdagsklubben”. 7. ”Svart krabba”. 8. ”Joyce Carol Oates: A body in the service of mind”. 9. ”Jag är Zlatan”. 10. ”Tack för senast!”.
JULKLAPPSTIPSET
Stig Björkmans supertjocka ”Uppenbarelseboken”. Finns i två delar. Kloka och intressanta essäer om film som verkligen lockar till att se eller om filmerna han skriver om.
KAROLINA FJELLBORG
Tio favoritfilmer 2022.
”The Batman”
Jag uppskattade Robert Pattinsons emo-version av Batman i Matt Reeves hårdkokta superhjälte-noir. Och är nu, trots en viss spinoff-trötthet, nyfiken på att se mer av Colin Farrells Pingvinen i tv-serien som är på gång.
”Röd”
Inte den typiska Pixar-filmen. Domee Shis 00-talsnostalgiska pubertetskomedi var energisk, rolig och uppfriskande direkt om tonårstjejers rasande hormoner och inre turbulens.
”Playground”
Det här belgiska dramat av Laura Wandel knäckte mig. Om mobbning och skolgårdens egna skoningslösa lagar, allt sett genom ögonen på en sjuårig flicka.
”The tragedy of Macbeth”
Joel Coens filmatisering av Shakespeares klassiska tragedi var verkligen vrålsnygg. Med en briljant insats av ormmänniskan Kathryn Hunter som de tre häxorna.
”Triangle of sadness”
Ruben Östlunds svart humoristiska skildring av social hierarki som ställs på ända bjöd på årets mest minnesvärda scen. Jag skrattar fortfarande inombords när jag tänker på kräkkaoset på lyxyachten och Woody Harrelsons packade kapten.
”Top gun: Maverick”
Joseph Kosinskis uppföljare var ren och skär 80-talskärlek. Visst blev det töntigt ibland, men på ett härligt sätt. Det är nog sant som de säger, att Tom Cruise är den sista riktiga filmstjärnan.
”The northman”
Robert Eggers vikinga-hämndaction med Alexander Skarsgård som en traumatiserad pojke i en väldigt muskulös mans kropp var vacker, originell, makalöst mustig – och virtuosiskt våldsam.
”Guillermo del Toros Pinocchio”
Den mexikanske maestron Guillermo del Toros tolkning av Carlo Collodis välkända historia är en svart saga för vuxna som givetvis hamnade en bra bit från Disney-versionen. Inte ”Pans labyrint”-klass. Men väldigt bra.
”På västfronten intet nytt”
Edward Bergers tyska Oscarsbidrag efter Erich Maria Remarques antikrigsroman förmedlade krigets förbannade poänglöshet med brutal effektivitet (och fantastisk musik av Volker Bertelmann).
”Bones and all”
Romantik, kannibalism och roadmovie i ett. Luca Guadagninos nya gav eko av okonventionella romanser som ”Det grymma landet”, ”Bonnie och Clyde” och ”Natural born killers”.
JULKLAPPSTIPSET
Mitt bästa sista minuten-tips är ett presentkort på 80stees.com. De säljs i många olika valörer, från 10 till 500 dollar, och på sajten finns verkligen en retro-t-shirt för varje filmälskare (och för varje tv-serieälskare). En härlig blandning av 80-tal (såklart), 70-tal, 90-tal och 00-tal.
EMMA GRAY MUNTHE
ÅRETS BÄSTA UTLÄNDSKA FILMER:
”Vortex”
Ett mästerverk av en mjukare och varmare – men fortfarande skoningslös – Gaspar Noé. Och vilka skådespelarprestationer!
”Kupé nr 6”
Skitig, romantisk, rolig och med perfekt tonträff. Inte en osann sekund!
”Red rocket”
Sean Baker är ett geni, och lyckas igen göra en film som känns enkel och lätt – utan att alls vara det.
”Heltid”
Socialrealism av högsta kvalitet, i pulshöjande thrillerformat.
”The wonder”
Gastkramande folk horror-artad, och samtidigt så väldigt fin. Florence Pugh i toppform!
”De oskyldiga”
Länge sedan jag såg något så här otäckt, och påverkades lika starkt fysiskt.
”Bad luck banging or loony porn”
På samma gång störig, löjlig, rolig och otroligt smart. Och bra.
”She said”
Journalistporr som också fångar kraften i me too-rörelsen – och den sorg och det raseri som följt med den.
”Ali & Ava”
Den sorts blandning av humor, svärta och det varmt mänskliga som britter kan vara bäst i världen på.
”Röd” och ”Var är Anne Frank?”
Årets bästa barnfilmer!
ÅRETS BÄSTA SVENSKA SPELFILM:
”Maya Nilo (Laura)”
Lovisa Siréns fingertoppsregi, och spelet mellan Bahar Pars, Zhala och Nadja Rosenberg. Man blir glad!
ÅRETS BÄSTA DOKUMENTÄRER:
”Nelly & Nadine”
Historielektion och en helt oerhörd kärlekshistoria. Mästerlig in i minsta beståndsdel, men ändå större än summan av alla delarna.
”Fire of love”
Arkivmaterial som tagit andan ur en om man så bara hade sett spridda klipp, men sammanlänkade så här knockar en totalt.
”Descendant”
Ett svindlande dokument över en bit svart historia och hur den lever vidare i dag.
”Attica”
En till historielektion, om fängelseupproret 1971 och systemet, våldet och rasismen som ledde till det.
”The Janes”
Skrämmande aktuell apropå aborträttighetsläget i USA. Och vilka kvinnor! Deras berättelser och engagemang på 60-talet är fantastiskt att få ta del av.
”Cow”
Utan att sensationalisera eller kommentera ger Andrea Arnold en sorglig inblick i en kos liv.
”The scars of Ali Boulala”
En fin – men riktigt, riktigt mörk – dokumentär om skuld och sorg, talang, besatthet, uppgång och oändligt många fall.
ÅRETS SYNTHSOUNDTRACKS: Irène Drésels musik till "Heltid" ("À plein temps"), och Per Störby Jutbrings musik till "Maya Nilo (Laura)".
JULKLAPPSTIPSET
"Arkitekt Elsa Sundling – av lust och ohejdad vana" kom 2020, och är alltså inte purfärsk – men boken om pionjärarkitekten som bland mycket annat ritade 17 magiska Paris-biografer på 30-talet är ett måste för arkitektur- och biografintresserade.
STEFAN HEDMARK
Spridda filmögonblick under året.
Årets ...
… svenska sensation: ”Triangle of sadness”. Ruben Östlund hade inget nytt att komma med innehållsmässigt, men vilken underhållare han ändå är. Det var ett ganska grått svenskt filmår, men den här spyan fick publiken att skratta – och äcklas.
... pärlor bland streamingpremiärerna: Mycket smörja går direkt till streamingtjänsterna, särskilt Netflix. Men ibland kommer något bra. I år såg vi bland annat Steven Soderberghs ”Kimi” (HBO Max), ”Barbarian” (Disney Plus), ”Emergency” (Amazon Prime Video) och ”Havsmonstret” (Netflix).
… bästa animerade film: ”Guillermo del Toros Pinocchio”.
… mest poänglösa: Den där andra Pinocchio-filmen med Tom Hanks.
... stjärnsmäll: Will Smith delade ut en örfil på Oscarsgalan som fick en hel värld att tappa hakan.
... tröttaste uppföljare: ”Jurassic world: Dominion”.
... överraskning: Att det plötsligt gick att göra en bra ”Rovdjuret”-film i form av Disney Plus-premiären ”Prey”.
... Netflix-blunder: En av årets mest internationellt omtalade filmer är indiska actionsmockan ”RRR”. Den går att se på Netflix i Sverige – men bara om du byter språkinställningen i din app till engelska.
... grisfest: Skräckfilmen ”Terrifier 2” hade hög sälta, som mästerkockjuryn skulle säga.
... korsning: ”Bones and all”. Vem kunde ana att man skulle få ut en så fin film om man gifte samman kannibalism med ung kärlek?
... romans: Paret som levde och dog för vulkaner i dokumentären ”Fire of love”.
… superhjälte: Det var ett svagt år för superhjältar, men ”The Batman” lyckades mot alla odds.
...nostalgi 1: underhållande ”Top gun: Maverick” blev en i det närmaste obegripligt populär film som räddade biosommaren ekonomiskt.
...nostalgi 2: Kenneth Branagh och Paul Thomas Anderson mindes sin ljuva ungdoms uppväxtmiljöer i ”Belfast” och ”Licorice Pizza”.
… mamma: Olivia Colman och Jessie Buckley komplicerade mammarollen i ”The lost daughter”.
... pappa: Morbror egentligen, men Joaquin Phoenix fick lära sig vad papparollen innebär i fina ”C’mon c’mon”.
... barn: Läskiga maktkamper bland barn utspelades i norska ”De oskyldiga” och belgiska ”Playground”.
... vältajmade: franska ”Omständigheter” tog upp abortfrågan på ett gripande sätt samtidigt som USA:s högsta domstol fick för sig att Roe vs Wade inte längre ska gälla. Dessutom var filmen baserad på en bok av årets Nobelprisvinnare i litteratur, Annie Ernaux.
... snyggaste klassiker: Tyskland gjorde sin första filmatisering av ”På västfronten intet nytt”.
... mest deprimerande: ”Blonde” var mycket välgjord. Och en sorglig prövning.
... lektion: Tarik Saleh guidade i ”Boy from heaven” sin västerländska publik genom det minfält som är relationen mellan religion och politik i Egypten.
... mustigaste: Italienska nazister-på-cirkus-fantasin ”Freaks out”.
... romcom-drottning: Katia Winter i ”Ur spår” och ”Året då jag slutade prestera och började onanera”.
JULKLAPPSTIPSET
Gör någon du tycker om en tjänst och köp biljetter till en konsert med filmmusik. I april nästa år visas ”Rymdimperiet slår tillbaka” på stor duk, två gånger i Stockholm, en gång i Göteborg, med en stor orkester som spelar musiken live. Mäktigt!
JENS PETERSON
Filmen kämpar. Igen.
Svårt att locka folk till biograferna. Allt mer som går direkt till hembio. Starka tv-serier som tar intresse och publik.
Men visst finns det tillräckligt med filmupplevelser för att fylla biosalongerna.
Vinna eller försvinna, som den olyckligt profeterande Göta Kanal frågade. Svensk film hade svårt att sälja biobiljetter i år.
Viaplays svenska filmer ”Hilma” och ”Tack för senast” hade korta visningar på bio innan de visades på strömningstjänsten. Disney har också använt långfilmer för att locka prenumeranter till sin tv-tjänst.
Netflix premiärvisar en av julens storfilmer, ”Glass onion – a Knives out mystery” . Kanalen visar också välgjorda animerade ”Pinocchio”.
En av mitt filmårs finaste var David Bowie-dokumentären ”Moonage daydream” på Imax. ”Avatar: The way of the water” gör sig också bra i stor salong med bästa bild och ljud, även om handlingen är mycket enklare än tekniken.
Flera hyllade just filmen; biokonsten, upplevelsen, filmbranschen. Som spansktalande ”Official competition”, Zhang Yimous ”En sekund av lycka”, Steven Spielbergs ”The Fabelmans”, Sam Mendes ”Empire of light” och Damien Chazelles ”Babylon” .
Hösten slog till med tre påkostade tv-serier med budget långt över svenska spelfilmer. ”Maktens ringar” och ”House of the dragon” var blekare än sina föregångare. Däremot är ”Andor” den bästa Star wars-historien på länge, med en imponerande Stellan Skarsgård i näst största rollen.
Bästa film jag såg: ”The banshees of Inisheran”. Får biopremiär 2023.
Festivalhöjdare: ”Triangle of sadness” och ”Boy from heaven”.
Utropstecken: ”Belfast”, ”Everything everywhere at once”, ”Drive my car”.
Trend: Kockar och mat. Suveräna ”Boiling point” med Stephen Graham, danska ”A taste of hunger”, franska ”Utsökt”, ”The menu” med Ralph Fiennes och starka tv-serien ”The Bear”.
Roligast svensk: Kathia Winter i ”Ur spår” och ”Året jag slutade prestera och började onanera”.
Bästa tv-nyhet: Britbox (Cmore) nådde Sverige med filmer och serier. Missa inte komiska ”The detectorists”.
JULKLAPPSTIPSET
Alla är värda ett biobesök. Ge en upplevelse som gåva. Det finns olika sorters biopass, presentkort, klubbar.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.