Väcker starka känslor

Jan-Olov Andersson

Boy A får en att tänka

Brittiskt drama av John Crowley, med Andrew Garfield, Peter Mullen, Katie Lyons m fl.

Har en brottsling verkligen sonat sitt brott när det dömda fängelsestraffet är avtjänat? Går det då att anpassa sig till ett normalt liv? Förtjänar alla över huvud taget en andra chans?

Frågor man funderar på både medan ”Boy A” rullar på filmduken och efteråt.

Filmen bygger på Jonathan Trigells hyllade roman, som är en fiktiv historia, men tydligt inspirerad av ett väldigt omskrivet brott i Liverpool tidigt på 1990-talet. Här följer vi 24-årige Jack (Andrew Garfield), frigiven efter att ha tillbringat större delen av sitt liv inlåst. En vänlig övervakare (Peter Mullen) hjälper honom med jobb, han får vänner, en flickvän. Livet leker, så mycket det nu kan leka för någon med hans bakgrund.

Den skildras parallellt i återblickar. Regissören spelar skickligt på åskådarens känslor. Ju mer förtjust man blir i den vuxne Jack (Garfield är lysande i rollen!), man börjar verkligen hoppas att media inte ska lyckas tränga bakom myndigheternas kodnamn Boy A och avslöja hans nya identitet som frigiven, ju närmare kommer man den hemska sanningen om hans förflutna.

En film som väcker kluvna känslor om brott och straff. Knappast underhållande. Men starkt och omskakande.