Fläskigt – utan finess
Publicerad 2011-12-12
Nya ”Sherlock Holmes” med Noomi Rapace är bara utmattande
KOMISK KOSTYMACTION Två år efter att Guy Ritchies finfina uppdatering av sir Arthur Conan Doyles klassiska detektiv dök upp på biograferna som en angenäm överraskning, kommer nu den oundvikliga tvåan.
Dubbelt av allt
En film som tyvärr är betydligt mindre av en fräsch nytolkning, och mer av en typisk uppföljargäspning. En högljudd, surrig och rätt tröttsam upprepning, där publiken bjuds på dubbelt så mycket av allt – med hälften så lyckat resultat.
Den här gången tar det excentriske geniet Sherlock Holmes (Robert Downey Jr) och hans motvillige parhäst doktor Watson (Jude Law), sig an den galne professorn Moriarty; ett kriminellt geni som när en kärlek för sprängämnen och terrordåd, och har start av världskrig på agendan.
Actionladdad tågluff
Till sin hjälp tar de spådamen madam Simza (Noomi Rapace), vars bror har råkat i klorna på Moriarty – och tillsammans ger de tre sig ut på en actionladdad tågluff genom Europa för att stoppa den ondskefulle akademikern.
”Sherlock Holmes: A game of shadows” har sina ljusa stunder. ”Mad mens” Jared Harris är en karismatisk skurk, Stephen Fry är ett roligt nytillskott som Sherlocks bror Mycroft, och det finns framför allt en episod – en fläskig flyktscen – som är riktigt snygg.
Men mest är det bara extra allt utan någon vidare finess.
Det är mer action, större explosioner, fler skådeplatser, en ännu tokigare Holmes – samt ett hejdlöst missbruk av Ritchies kännetecknande visuella grepp.
Utmattande, min käre Watson.