Kalle Moraeus är Sveriges räddning från apokalypsen
Och man vaknar, snärtar upp rullgardinen och där utanför finns det inget vinterland att säga hej till.
Nej, år 2011 stirrar man ut på barmark och kanske, om man är lite oroligt lagd, ägnar man några hispiga tankar varje morgon åt klimathelvetet och lovar sig själv att dra ännu fler strån till miljöstacken genom att köpa lite strävare och aningen gråare toapapper och kolla upp om det finns någon typ av svanenmärkt bredband.
Känslan av stundande undergång har aldrig varit mer påtaglig. Det är ju så här det börjar i alla apokalypsfilmer:
1. Vädret beter sig som en bångstyrig tonårsbloggerska.
2. Något överjävligt händer. Rymdskrot träffar jorden/ny istid/dödligt virus sprider sig.
3. Har man “flyt” och överlever slutar allt med att man ragglar runt i en uteliggarjacka och skjuter en gnisslande kundvagn fylld av rödcurrysmaksatta tonfiskkonserver framför sig.
I sådana här tider är det en jävla tur att SVT har vett att hålla sig i skinnet.
För det ska mycket till att rucka en hel nation, men är det någonting som kan skapa oro i stugorna är det vem som ska påannonsera Kalle Anka på julafton.
Betsson och Oddson och Spelsson och allt vad de nu heter hotade med Ebba von Sydow och Marie Serneholt. Så när det i torsdags var dags att avtäcka årets Arne Weise-ersättare var det en himla lättnad att programdirektören och julvärdsupphittaren Annie Wegelius levererade.
Att det blev Kalle Moraeus.
Ingen i den lilla trupp som är kändis-Sverige symboliserar mer trygghet och hemtrevnad än Kalle Moraeus.
Så länge Kalle Moraeus parkeras i en fåtölj med en ask tändstickor och ett ljus framför sig kan han säga i princip vad som helst.
Han skulle kunna rabbla utvalda stofer ur ”Mein kampf” eller läsa ”Stairway to heaven” baklänges eller bara knipa käft och känslan av att man befinner sig i en varm trygg glöggrapande famn infinner sig ändå.
Det finns ett grundmys i Kalle Moraeus som inte nytidsmysiga figurer som Ernst, Blossom eller Pops besitter. (Och nej, det hjälper inte att prångla på dem stickade tröjor designade av Astrid Lindgren).
Det är samma grundmys Arne Weise förärats med och det vet vi ju vilket ramaskri det blev när han försvann ur rutan.
Så grattis SVT. Ni lyckades utomordentligt i år.
Nu är det bara att nita fast karln i den där julvärdsfåtöljen tills domedagen kommer.
Så många år lär det ju inte dröja.