Visst funkar det med svensk text

Uppdaterad 2023-01-25 | Publicerad 2005-02-13

Musikalen har redan gjort succé runt hela världen.

Och ”Mamma Mia” fungerar minst lika bra på svenska. Bra sångtexter, ännu bättre dialog. Och ett stort genombrott för Gunilla Backman, som ger rollen ett djup som inte finns i alla andra uppsättningar.

Succétrio Charlott Strandberg, Gunilla Backman och Sussie Eriksson imponerar på scen och texterna funkar minst lika bra på svenska som på engelska.

Historien är banal men på ett slags genialt sätt. Svenska Donna (Gunilla Backman) driver sedan många år krog på en grekisk ö. Nu ska dottern (Nina Lundseie) gifta sig. Efter att ha tjuvläst morsans dagbok förstår hon att den promiskuösa Donna hade tre karlar (Reuben Sallmander, Bill Hugg, Bengt Bauler) samtidigt. En av dem är henes pappa. Dottern bjuder in allihop till bröllopet. Dit kommer också mammans väninnor. Runda Karin (Sussie Eriksson) som aldrig fått några män, vulgära mansslukerskan Tanja (Charlott Strandberg). Relationskarusellen kan ta fart ?

Niklas Strömstedt, som har översatt texterna, har kanske ”lånat” en och annan strof från den tyska översättningen. Men framför allt är texterna skickligt anpassats till historien.

Ännu bättre är Peter Dalles dialog: rappare, roligare och fräckare än i original.

Helheten imponerar

På scenen imponerar Gunilla Backman allra mest. Som suverän sångerska och uttrycksfull skådis ger hon ett lite sorgset drag åt Donna. Man känner med henne.

Charlott Strandberg, Sussie Eriksson och Bill Hugg har de mest tacksamma rollerna och plockar skickligt så många komiska poänger som möjligt ur dem.

Jag såg London-uppsättningen häromveckan. Då är det oundvikligt att hitta mindre anmärkningar, som att tempot sackar ibland och att alla stora ensemblenummer ännu inte sitter perfekt.

Men som helhet är det väldigt underhållande. Och vilket språk den än framförs på, är det svårt att hitta en musikal med bättre låtar.

Jan-Olov Andersson