Frans avskärmas av svenska teamet inför finalen
Uppdaterad 2016-05-17 | Publicerad 2016-05-13
Schemat har rensats: ”Jag fokuserar bort pressen”
Frans Jeppsson Wall kämpar mot pressen inför lördagens final.
Nu avskärmar det svenska teamet honom och rensar hans schema.
– Det blir inga intervjuer alls, säger svenska delegationschefen Mari Ryberger.
Frans Jeppsson Wall, 17, är en av favoriterna inför lördagens final.
Men nu avskärmar det svenska teamet honom från all turbulens.
Hans schema har varit späckat de senaste dagarna.
– Det är packat, med både roliga och mindre roliga grejer, haha. Allt från mycket repetitioner och press till roliga grejer som utflykten med ribbåt och invigningen av Eurovisionutställningen på ABBA-muséet häromdagen, säger han.
”Fokuserar bort pressen”
De hektiska dagarna är tärande, därför har hans schemat rensats fullständigt inför finalen. Inga aktiviteter eller pressträffar kommer att genomföras.
– Vi fokuserar på det han ska göra på scenen på lördag. Det blir inga intervjuer alls, säger svenska delegationschefen Mari Ryberger.
Samtidigt gör Frans allt för att trycka bort stressen.
– Jag förtränger hur stort det är, skulle jag inte göra det skulle det vara för skrämmande, då blir jag trött. Då tar det för mycket energi och jag börjar stressa över det. Så att fokusera bort pressen är väldigt taktiskt.
Och än så länge fungerar det.
– Jag är trygg i låten, jag har ju ingen bestämd koreografi som kan gå fel. Jag ser fram emot att göra numret inför full publik, på repet var det typ halvfullt.
”Hinner äta med familjen”
Familjen finns ständigt med på plats i Stockholm under upptakten för lördagens final, men på visst avstånd.
– Jag hinner inte träffa dem så mycket för att det är så mycket som händer om dagarna. Jag käkar frukost och kvällsmat med dem. Men den nära supporten och tryggheten betyder väldigt mycket, de tar ner mig på jorden, säger han.
Hör vännerna av sig?
– Det är mer jag som hör av mig till dem, de har lovat att inte kontakta mig i onödan. Vi hörs en hel del mellan olika grejer, ”tjenare, jag kan prata i två minuter – nu måste jag gå igen”.