Loreens kamp mot orättvisa
Publicerad 2012-05-28
Engagemanget får hon från sin mamma: Hon är en stark kvinna
Hon vägrade tiga om mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.
Ett engagemang hon ärvt av mamma Choumicha Talhaoui-Hansson, 62,
– Hon är en stark kvinna som varit med om mycket, säger Loreen.
Hon var rebell redan som liten flicka.
Och i Eurovision 2012 utmärkte Loreen sig som den enda artist som engagerade sig i orättvisor och mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.
Politik förbjudet
Något som kunde ha kostat henne segern då EBU förbjuder artisterna att blanda in politik i tävlingen.
Trots kritiken, som till och med var uppe på regeringsnivå, tog Loreen hem en jordskredsseger i lördags natt.
Loreen har ett marockanskt-berbiskt ursprung. Hennes svenska pappa dog när Loreen bara var 12 år.
De säger att hon har hans ögon.
Men sitt sätt att se på livet kommer från mamma Choumicha Talhaoui-Hansson.
Hon kommer från ett samhälle i Marocko där ordet artist aldrig kom på tal. Loreen beskriver henne som en krigare, och bästa vän.
– Hon är en helt fantastisk människa, för hon avdramatiserar allt. Hon är en stark kvinna som varit mer mycket mer än de flesta jag känner, säger Loreen.
”Råder obalans”
För Loreen var det en självklarhet att engagera sig i och uppmärksamma mänskliga rättigheter under sin Baku-vistelse.
– Jag har inte levt i det eller varit drabbad så nära, men jag har mina rötter i Marocko. I dag är det fantastiskt land, men åker du ut på landsbygden så råder jätteobalans. Kvinnor har inte samma rättigheter som män och man har inte rätt att yttra sina åsikter som du vill. Det är inte heller ok att var homosexuell. Så mycket av problematiken som råder i Azerbajdzjan har jag levt med och provocerats av under min uppväxt.
”Jag är jättestolt”
Hon har en teori om varför andra Eurovision-artister inte engagerade sig på plats i Baku.
– Kanske för att de inte har jobbat så mycket med sig själva. Det har jag gjort, det är viktigt för att kunna känna för andra. Annars blir man ego.
Nöjesbladet fick i går en kort pratstund med mamma Choumicha.
– Ja, vad mer ska jag säga. Jag är jättestolt, säger hon.