’Big brother’ är ingen ofarlig tv-lek längre
Jan Scherman om skandalerna i Big brother
Storebror ser dig. Med tv-kameror, avlyssning så följer makten alla dina steg.
Så skildrades en kuslig framtid av författaren George Orwell i boken 1984.
Nu är det 2014 och Storebror heter ”Big brother” - tänkt som ofarlig tv-lek i Kanal 5:s systerkanal Kanal 9.
Men det blev snabbt allvarsam lek som galopperade till allehanda psykningar, förnedring och hela vägen till sexövergrepp. Hur kunde det hända? ”Big brother” är ett väl etablerat tv-format. Det fanns på en av TV4:s systerkanaler när jag jobbade där. Alla vet att casting, kontroll på inspelningarna, etiska regler och praktiska rutiner är a och o. Är det så enkelt som Kanal 9 säger: olyckliga misstag ska inte upprepas - sedan händer de igen och igen.
Jag tror tyvärr att förklaringen är en helt annan. Tror det hänger ihop med att tv är i kris och har dåliga tittarsiffror och att ”Big brother” inte drar tillräckligt med publik.
Under min tid på TV4 minns jag känslan när tittarsiffrorna från gårdagen kom strax före lunch. Besvikelsen när dokusåpan inte bet tillräckligt.
Diskussionen om hur vi skulle få upp siffrorna. Alltjämt tacksamhetens tankar till Naken-Janne och ”Farmen”-Qristina i just ”Farmen”. De drog tittare.
Mer ångest kring storsatsningen ”Camp Molloy” som spelades in i Australien och sändes i början på 2000-talet. Ädel tävlan i jobbig ödemark. Den som var bäst skulle vinna. Inga intriger, inga pakter och få bråk. Siffrorna dök, och vi skruvade på rubriker och redigering för att vässa innehållet.
Fortfarande långt från det som nu händer i ”Big brother”, men samtidigt besläktat - det handlar om viljan och kampen för att få upp tittandet. Men ständigt med en viktig fråga i centrum - hur långt är det rimligt att gå?
Det är den gränsen Kanal 9 med sitt ”Big brother” har sprängt och passerat med ljusår. Jag vägrar tro att det bara är misstag. Är i stället övertygad om att tv-kanalernas tittarkris trycker på. Nedgången har aldrig varit så stor.
Färska siffror visar på att tv hittills i år tappat var tionde tittare. Moderkanalen Kanal 5 har förlorat ännu fler. Ingen ljusning i sikte. Reklampengar betalas tillbaka till annonsörerna.
I den miljön kan dokusåpa-porr i det korta och cyniska perspektivet locka.
Jag förstår att en informationschef på en tv-kanal är satt att dementera alla sådana uppgifter. Men det betyder inte att påståendet är fel. Jag tror tyvärr att det är en del av sanningen bakom de fatala felstegen i ”Big brother”.
Och dokusåpan i årets tappning 2014 börjar därmed skapa den kusligt obehagliga känslan som var avsikten med Storebror i 1984. Det är ingen ofarlig tv-lek längre.
Är detta slutet för ”Big brother”? Jag tror inte det. Det enda som effektivt kan driva fram nedläggning eller säkerställa en acceptabel nivå är om annonsörer och sponsorer börjar protestera. Kanske dags att också den så kallade marknaden reagerar.
Jan Scherman är affärsområdeschef på Aftonbladet TV, tidigare vd för TV4-gruppen