Air - bättre än man tror

Håkan Steen

helskärm

AIR

Plats: Cirkus, Stockholm. Publik: 1 400. Längd: 85 minuter. Bäst: "Sexy boy". Sämst: Somligt instrumentalt ger lite väl kraftiga Yes-vibbar. Fråga: Har Jean-Benoit alltid slängkappa på scen?

Versailles-duons filmiskt svävande stycken, som knyter samman elektronisk vocoderpop och 70-talets krautrock med Beatles, Serge Gainsbourg och Stevie Wonder på ett ganska säreget sätt, är rätt typisk hörlursmusik. Något att sluta ögonen till för att låta bilderna börja flöda på insidan av ögonlocken.

Men när Jean-Benoit Dunckel och Nicolas Godin gör konsert av sina låtar plockar de in hjälpmusiker på gitarr, keyboards, bas och trummor, sätter ihop en enkel men smakfull och effektiv ljusshow och får "Radio #1", "Sex born poison" och rätt mycket annat från senaste albumet "10 000 hz legend" att bli oväntat hårdslående liveunderhållning.

Bäst är emellertid "Playground love", ledmotivet till filmen "The virgin suicides", som basisten Jason Falkner (även soloartist och tidigare känd från Jellyfish) sjunger med den äran, och gamla genombrottshiten "Sexy boy" som kläs i en lite ruffigare men ack så passande kostym här.

Några tålamodsprövande instrumentella synthsjok dämpar helhetsintrycket, men faktum kvarstår:

Air är bättre live än man kan tro.