Det risigaste jag har sett på tio år

Markus Larsson

Markus Larsson: Så bra är kvällens schlagerbidrag

Världen går inte under med ett skrik.

Apokalypsen börjar snarare med ett ­förfärligt glädjefnatt.

Senaste tecknet på att domedagen är nära: Samir & Viktor.

Känner ni peppen?

Efter några lyssningar står det klart att Mariette har bästa låten och numret.

Men vad spelar det för roll?

Som om den här deltävlingen handlar om hur en före detta ”Idol”-deltagare leker olyckskorp i tre minuter. Skulle såna prettoidéer verkligen få flest ­röster i kväll?

Tillåt mig att skratta i tre ­rader:

Ha ha ha.

Ha ha ha.

Ha ha ha.

Nej, det här är Samir & Viktors show och alla andra kan bara ­leva i den, ­vare sig de vill det eller ­inte.

Kalla dem gärna för Knatte och Fnatte. Kalla dem för Piff och Puff. Kalla dem för Allan och Ballan ­eller Anita och Televinken eller civilisationens undergång, men ni kommer inte att bli av med dem. Inte på länge, länge.

Låten ”Groupie” är ett skämt som tänker skoja med era öron resten av året. Den får ett karate­packat studentflak att kännas som en stillsam sittning på Den gyldene freden med Svenska ­akademien och dess ständiga sekreterare Sara ­Danius.

Samir & Viktor är den senaste i raden av ­sköna snubbar som ibland är animerade och nästan jämt häckar i par. Den manliga delen av männi­skosläktet ­verkar kunna fisa fram nya exemplar på ­beställning.

Den här veckan har de gjort ­några av de ­risigaste repetitionerna jag sett på tio år. Kameravinklar, medhörning, låttexter, sång och koreografi allt det kan sammanfattas med två ord:

Noll koll.

Skulle två tjejer kunna bete sig likadant och ändå vara mega­superduperfavoriter när appen öppnar i kväll?

Tillåt mig skratta i tre rader till:

Ha ha ha.

Ha ha ha.

Ha ha ha.

Med det sagt, paret levererar en, i det här sammanhanget, ­oemotståndlig dos av varma barnsligheter och kul. ”Ställ er upp”-partiet är lika upplyftande som när Sean Banan flög runt i blöja.

Succén handlar om identifikation. I kväll kommer tiotusentals ungdomar och kids titta på ­Samir & Viktor och ­ropa: ”Det där hade kunnat vara jag!”

Med tanke på låten, framförandet och texten ja, det stämmer.

På ett högst filosofiskt plan genererar Samir & Viktor samma ”gör det själv”-energi som punken gjorde. Och det som en gång började med Sex Pistols och Ebba Grön slutar i så fall i kväll med två Instagram-dopade 90-talister som sjunger ”hallå” och räknar till fem. Vackert.

”Groupie” kan ­inte beskrivas i text. Och eftersom en emoji i dag säger mer än tusen ord recenseras bidraget i stället med en välkänd symbol som syns i miljoner sms ­varje dag.

Det är ett språk som även Samir & Viktors målgrupp kan förstå.

MISSA INTE: Hen vinner enligt Mellofanten

helskärm

1. Forever starts today

++

Artist: Linus Svenning

Text & musik: Gibson, Kempe m fl

Nej, det här är inte ”Bröder”. Eller ”Skära brödet” som alla våra gulliga accessoarer på dagis snabbt ­döpte om Svennings genombrott till. Tänk er att man bakar en schlagersemla. Brödet levereras från Fredrik ”Mr Burns” Kempes bageri. Lägg till en rejäl klick ­vispad Eurovisiongrädde. Rör ner en matsked Måns ­Zelmerlöw från 2007 i mandelmassan. Servera med, jovisst, lite ­trumma och flöjt från Irland. Måltiden smakar dock mest luft och trumpinne. Finns många bakelser i herrens cafeteria, och ”Forever starts today” gör sitt bästa för att försvinna i mängden.

helskärm

2. Där och då med dig

+

Artist: Emelie Irewald

Text & musik: Emelie Irewald

Kan låta konstigt med tanke på balladens lågmäldhet och att de sista orden nästan viskas fram – men Emelie Irewald tar i för mycket. Texten, musiken och sången – allt är så överdramatiskt att bidraget knappt går att ta på allvar. Tyvärr. Det är givetvis en smaksak. Men en allvarlig text blir nödvändigtvis inte mer gripande om artisten målar med för bred musikal- och teaterpensel. Innerlighet brukar träffa hårdare när avsändaren vågar vara subtil.

helskärm

3. Groupie

+

Artist: Samir & Viktor

Text & musik:  Smith, Tell m fl

4. If I was God for one day

+

Artist: Neverstore

Text & musik: G:son, Gordon m fl

Om jag var Gud för en dag skulle jag använda mitt magiska skägg och trolla bort sådana här bidrag. Den bredbenta musiken – det går att köra en finlandsfärja mellan sångarens ben – är farlig för barn. Barnen kan lätt få för sig att Neverstore gör rock. Det är i så fall rock utan ”r” och ”o” och ”c” och ”k”. ­Einstein bevisade att tiden inte är konstant. Det gäller framför allt i ­Melodifestivalen. När låten börjar är klockan halv nio på kvällen en lördag i februari. När den slutar är det Allhelgonahelg i november. Det lyser många ljus på kyrkogårdarna i natt.

helskärm

5. Nonetheless

+++

Artist: Bergman & Salomonsen

Text & musik: Stone Johansson, m fl

Den mycket välkomna och inverterade versionen av Samir & Viktor. Om sångkapaciteten i det här bidraget hade lika många följare på Instagram som Knatte och Fnatte skulle Marie Bergman och Sanne Salomonsen ha vänt upp och ner på 90-talisterna och använt dem som golvmoppar i tävlingen. Men den världen lever vi inte i. Nej, var inte bitter nu. Den fina prärieballaden låter som att ­någon häller Disney-socker över en mjuk cowboyhatt. Sången sadlar hästen och rider bort i solnedgången.

helskärm

6. Möt mig i Gamla stan

+++

Artist: Magnus Carlsson

Text & musik: G:son & Eriksson

Hur många gånger har Magnus Carlsson knyckt på huvudet och vickat på höfterna så här i tävlingen? Åtta? ”Möt mig i Gamla stan” är en charmig grupp­orgie i klyschor. En lättare variant av Orups ICA-disco ­firar Alla hjärtans dag med en Peter Jöback-refräng. Mixen är lika folklig som en prasslig påse nachos med tillbehöret guacamole. Men texten är lite förvirrande för en nollåtta. Vem i hela fridens namn bestämmer träff i Gamla stan? ­Horace Engdahl och Kristina Lugn?

helskärm

7. Don’t stop believing

+++

Artist: Mariette

Text & musik: Miss Li, Gustafsson

Bäst i test. Sa någon ”Frozen” med Madonna? Som de säger i USA: bang on target, pal. Det böljande och dramatiska numret verkar ha regisserats av en smådeprimerad fladdermus. Tack vare att Miss Li är en av låtskrivarna har bidraget fått en lite annorlunda och vassare spets än konkurrenterna. Radiovänlig vampyrpop som ligger lika rätt i tiden som en gul emoji i ett sms-meddelande. Musiken tillhör en egen och populär mainstream-genre. Urmodern albumdebuterade 1978, är fortfarande oöverträffad och heter Kate Bush.