Förföljd av galen läkare

Uppdaterad 2018-08-20 | Publicerad 2011-01-23

Skräckhistorien Marie Göranzon höll hemlig i ”Stjärnorna på slottet”: Jag blev livrädd

Marie Göranzon, 68, berättade i gårdagens ”Stjärnorna på slottet” om de problem hon haft med maken Jan Malmsjös beundrarinnor.

Men tittarna fick inte höra en långt mer dramatisk historia – den galna läkare som länge förföljde henne själv.

– En kväll tog han sig in i porten och kom upp. Jag blev livrädd, säger hon.

I går avslutades årets säsong av SVT:s ”Stjärnorna på slottet” med att sätta fokus på skådespelerskan Marie Göranzon, 68.

Under lunchen passade hon på att berätta för de andra deltagarna om hur hon tacklat att vara gift med Jan Malmsjö, 78 – som under många år var ett hett villebråd bland kvinnliga teaterfans.

Hade köpt pyjamas

Bland annat berättade hon om att kvinnor i publiken kunde hålla upp skyltar med kärleksförklaringar till Malmsjö, samt om en incident när hon konfronterade en beundrarinna som gick för långt.

– Hon hade köpt en sidenpyjamas och satt nere i receptionen på Dramaten. Då sa jag till henne: ”du får gärna skicka blommor och choklad, men vid pyjamas sätter vi gränsen”. Du vet, jag vill inte kliva ner i sängen med en man som har fått en pyjamas av en främmande kvinna. Det är som att en man ger underkläder till en kvinna, säger hon till Nöjesbladet.

Det låter ändå ganska komiskt?

– Det var ganska komiskt, men det var inte så kul för mig. Folk kan tycka ”det får man ta med en klackspark”, men vadå klackspark? Jag var helt osynlig när Jannes beundrarinnor kom fram. Män är ofta mycket mer hänsynsfulla. Kvinnor kan vara sanslösa mot sitt eget kön. Det är därför jag blir förbannad när man pratar om feminism, för kvinnor är ofta så jävla elaka mot sitt eget kön. Vi kanske borde se över vårt eget hus innan vi kastar oss över männen.

Sen avslöjar Marie Göranzon att hon själv har varit föremål för beundrare – men att det då har varit på ett långt mera hotfullt plan.

Ringde på dörren

– Det var mycket otäckare. Jag har alltid råkat ut för folk som har varit lite galna. Jag hade en man som förföljde mig. Då var jag riktigt rädd. Janne var mycket ute på turné och spelade, så han var inte hemma då.

Vem var din beundrare?

– Det var en läkare. Han hade sett mig på tv, sen hade han sett mig på Dramaten. Det blir en fixering,

något som slår slint. Det är ju ingen vanlig beundran, utan en fixering. Han kom och ringde på dörren och sånt där, och stod utanför sceningången när jag hade spelat.

Grannen ingrep

Det hittills okända dramat, som utspelade sig på 80-talet, sattes på sin spets när mannen började häcka utanför hennes lägenhet.

– Han stod parkerad i sin sportbil, nere på gatan. En kväll tog han sig in i porten och kom upp. Jag öppnade inte dörren, men jag tittade i brevlådeinkastet och såg att han stod där.

Vad gjorde du då?

– Jag blev livrädd och ringde in till en granne, en äldre dam, och sa att ”nu har jag någon här”. Hon var jättetuff och sa åt honom ”nu har du stått parkerad här, kväll efter kväll”.

Grannens rådande ingripande blev Marie Göranzons räddning.

– Han stack ner och skulle sätta sig i bilen, men min granne sprang efter och sa ”nu slutar du, annars ringer jag polisen. Jag har tagit ditt bilnummer”. Sen kom han aldrig mer, berättar hon.