En seger kan bli döden för Moa
Det är en talangtävling på blodigt allvar.
Men en seger kan innebära döden.
Idol, Idol, Idol.
Du är allt speciell du.
Du lockar tusentals svenska pojkar och flickor att köa i timmar. De flesta får bara några sekunder framför jurybordet.
Varje vecka serverar du miljoner tv-tittare synen av en 16-åring vars drömmar går i tusen bitar. Men också glädjetårarna som forsar ner för guldmedaljörens kinder.
Vad är det idolerna egentligen tävlar om?
För när tiden har gått, känslostormarna mojnat och ”Idol”-vinnaren släppt sitt debutalbum kommer den krassa verkligheten.
Vinnaren må stå som en miss Universum och vinkla glatt till publiken med kronan på huvudet – men det är bara för syns skull.
Det är ett bevisat faktum: ”Idol” är inte en tävling man ska vinna.
Det vet skivbolagen, där det enligt Alexander Bard redan kokar av ”Idol”-extas.
Talangscouterna står redo med kontrakten i hand. Och det lär bli en rejäl fajt om talangerna.
Samtidigt som vinnaren firar segern med att signera skivor i köpcentrum, förvandlar scouterna sina idoler till riktiga artister. På samma sätt som Tove Styrke, Amanda Jenssen, Måns Zelmerlöw, Danny Saucedo, Darin. Alla icke-vinnare som sedan blev framgångssagor.
Därför var Moas framträdande i går med den egenskrivna ”When I held you” ett sådant genidrag. Och
kanske det bästa enskilda framträdandet i svenska ”Idol”.
Det kändes äkta, genuint. Hon tog ett stort kliv mot det riktiga artisteriet.
Medan de andra står och efterapar en redan befintlig artist visar Moa att hon är redo att förlora ”Idol” och bli en kommande stjärna.
Så låt oss hoppas för vår och Moas skull att hon lyckas med konststycket att hamna i den absoluta toppen i tävlingen.
Och inte snudda vid den fördömda förstaplatsen.
Det är ju trots allt bara en döende tv-show.