Billigare bio – läs annonserna
Jag har slutat gå på bio, popcornen är så provocerande dyra.
I stället micropoppar jag och njuter av bioannonserna.
Det räcker fint.
”Tillsammans är man mindre ensam” har en rödbrun bakgrund och handlar som alla franska filmer om Audrey Tautou. ”Höstens mysigaste film”, skriver Hemmets veckotidning och den får även fyra bananer av Laura, Vecko-Revyn och Elle. Alltså en kvinnofilm som handlar om en stickad designerkofta och en vibrerande vulva som biter på naglarna. Översöt, men fin.
På annonsen till ”En ung Jane Austen” har de, givetvis, kravatter och smord lins och jag irriteras av att Austen spelas av ännu en skönhet, Anne Hathaway. Jane Austen var på sin höjd medelmåttigt vacker – därav hennes karlproblem. Inte trovärdigt alls.
Fägstarkt = etnoparodi
”Ett öga rött” visar en gammal och orimligt glad förortsman och en ung och orimligt glad förortsgubbe. ”Spännande, rolig, kärleksfull och färgstark” skriver Jane Magnusson i Dagens Nyheter. En klassisk etnoparodi alltså. Batik-skit.
På ”This is England” är det så nedlusat med fina betyg att den unga huliganpojken knappt syns längre. Jag är inte säker på om han bär Dr Martens-kängor. Men jag gillar den, trots att jag inte förstår ett ord av underklassengelskan.
”Elias och kungaskeppet” handlar om en båt, kanske två. Omoget! Vem ska se den, sexåringar?
Övertydlig komedi
”Chuck och Larry” är övertydlig. En fet och tokroligt homosexuell Kevin James försöker tränga sig fram mellan homofoba Adam Sandler och Jessica Biel i en gräslig ljuslila klänning för att gifta sig med Adam. Han lyckas inte.
”Den man älskar” har Rolf Lassgård och Jonas Karlsson i huvudrollerna. Den handlar inte om något men bilderna är färgrastrade. ”Se den och bli berörd”, skriver RiX FM. Jag avskyr att bli berörd. För den saken finns livet.
På ”Trångt i kistan” sitter sex personer på stolar på en äng. Det är uppföljaren till Pink Floyds flygande gris av förvuxna studenter som överdoserat på Monty Python. Jag är generell motståndare till filmer som utspelar sig på ängar.
Värna om barnen!
”Du levande” av Roy Andersson kretsar kring en beige socialdemokrat med hängslen och en gigantisk trombon. Va?
I ”Svarta nejlikan” ser jag Michael Nyqvist misshandla ett barn genom att trycka in hennes näve i hennes mun, fy fan säger jag! Man ska värna om barnen.
”Två dagar i Paris” tycker jag mycket om. Handlar om två hipsters som kedjeröker, super och nuppar under takåsarna i Paris. Sedan skiljer de sig och hittar varandra igen. Och allt på bara två dagar! Helt fantastisk rulle. Baguette! Pastis! Baguette! BAGUETTE!
Japp, det var veckans filmer det.