Folk klarar inte så hård musik

Fredrik Virtanen skriver om sin syn på nöjesvärlden – VARJE LÖRDAG

GANGSTER Sångerskan M.I.A. ger sig ut för att vara en gangster – men egentligen är hon en tredje världen-aktivist.

M.I.A. är cool, genial och stenhård.

Och nu tar hon barnkören till en helt ny skräcknivå.

I ”Paper planes” är barnen rånmördare.

Barnkörer brukar vara cykliska, ungefär vartannat år dyker de upp i popen.

Kring 2004 drällde det med sjungande barn. R. Kelly (vilket var extra kul med tanke på att han var peddomisstänkt) satte trenden och en massa andra hiphopare följde efter – liksom Neil Young och Kent som på ”Dom som försvann” lät barnen sjunga ”tänd eld på dina tankar med dina svarta tysta tårar”.

Barnkör är fantastiskt.

”Barnkör är alltid en genial motsats till dekadent popmusik” tyckte jag vid Kents låt för två år sedan och så är det. Sockersöta röster som sjunger hemska saker är ”The Shining”-läskigt.

Som i M.I.A:s nya singel ”Paper planes”. På ett The Clash-beat gör det 30-åriga r’n’b-pop-snillet en refräng med en samplad pistol och en klirrande kassaapparat.

Barnen sjunger:

”All i want to do

– BANG BANG BANG BANG –

take your money”.

Barnen rånar och mördar, alltså.

Jag älskar det. Och det hade jag gjort även om hon inte hade varit en tredje världen-aktivist förklädd till gangster.

Jag skulle, är jag rädd, kunna digga en fascisthymn om den bara var tillräckligt bra. Bevisligen har jag hårddiggat homofoba låtar från Jamaica, som ”Chi-Chi man” med T.O.K, mot bättre vetande.

Inget jag är stolt över, men vad ska jag göra? Jag tror på yttrandefrihet även åt det fula hållet och dessutom är musik – all konst – en primalkraft som träffar själen. Hjärnan kan inte göra så mycket åt saken.

I M.I.A:s fall finns inte det problemet eftersom det hon beskriver faktiskt är dokumentärt och en del av vardagen i vissa delar av världen.

En mycket mer fin människa än jag, sångerskan DeDe Lopez, förstod dock inte det i ”Flipp eller flopp” i P3 i går. Hon blev chockerad.

”Vad är det vi vill lära våra ungdomar? Usch, usch, bort bort bort!”, sa DeDe och det kanske är bra för alla att veta att stekare som hänger på klubben White Room inte är så vidriga som de framställs i media. Att de faktiskt är oerhört pk. Och saknar humor. Och kanske inte är de skarpaste knivarna i lådan.

Det är givetvis stor skillnad i begåvning mellan DeDe och Aftonbladets kritiker Håkan Steen. Och man kan kanske gissa att DeDe skänker mer pengar än Håkan till behjärtansvärda ändamål som svält och Bengt Magnusson.

Men Håkan hade förstås rätt när han i samma ”Flipp eller flopp” tyckte att ”Paper planes” var ”rolig” och hade en ”novelty-känsla”.

Det hade lyssnarna också för 56,9 procent sa att den blir en flopp, och det tror jag också. Folk är inte redo för så här hård skit på radio.

Och det är bra. Om DeDe Lopez tror att det är en uppmaning att skjuta kassörskor så gör säkert många andra helt vanliga socialdemokrater och deras barn det också. Det är ingen höjdare, men det är M.I.A.

Följ ämnen i artikeln