Han gräver jeans i USA
Uppdaterad 2014-12-01 | Publicerad 2014-11-21
Möt svenske Viktor som har världens kanske mest unika samling jeans
I tio år har Viktor Fredbäck samlat på jeans. Han letar på e-bay, privata auktioner för jeanskännare och på marknader efter gamla jeans med en historia. En dag för sex år sedan såg han ett par som var äldre än alla andra.
Han frågade säljaren vart han fått tag i dem. Svaret var kort.
– ”Jag har hittat dem i en gruva, de är från 1800-talet.” Vadå i en gruva? frågade jag och han svarade ”Jag gräver efter jeans i gamla nedlagda 1800-talsgruvor i Nevada-öknen. Vill du komma ner och följa med?”
Det ville Viktor. Sedan dess har han ett par gånger om året åkt rakt ut i öknen i timmar för att stanna där kartan menar att det ska ligga en nedlagd gruva. Då tar de sina ryggsäckar, sitt vatten, sin ansiktsmasker och vandrar i två, tre timmar för att till slut krypa ner i det hål som en gång var en gruva och leta efter arbetarnas kläder.
Vad hittar ni i gruvorna?
– Det fanns fler gruvor än det fanns något att utvinna på 1800-talet. Men man hade inte råd att inte testa, när man sen insåg att det inte fanns något i en gruva drog man vidare till nästa. Man tog med sig träbalkarna men lämnade kvar verktyg och jeans eftersom gruvorna ägde arbetskläder och redskap. Men det är inte bara att gå in och plocka, har vi tur hittar vi 1-2 plagg om året. Och det är ingen dagstrip direkt, vi är ute i en vecka och sover i gruvschakten. Senast jag var nere i februari så hittade vi en skjorta! Det var otroligt! Oftast hittar man fragment av plagg.
Berätta om din samling.
– Jag har 3-400 jeans men det är inte mängden som är viktig för mig utan historierna bakom dem. Jag känner att jag lägger ett pussel av alla plagg och alla år. Det är inte världens största samling men den är nog en av världens mest unika.
Vilket par är mest värdefulla?
– Det är världens äldsta Levi’s-byxa i modellen No 2. Levi's gjorde succe med sin första modell XX men folk köpte fortfarande mycket andra märken, eftersom Levi's var dyrt. Märket bestämde sig därför för att göra exakt samma byxa med samma attribut men i ett lite sämre jeanstyg så att den kunde bli lite billigare. Den fick namnet No 2.
Hur fick du tag i din No 2?
– Min kompis har hittat dem. Att ha just de här byxorna, är som att äga en variant av Mona Lisa, den säljer man inte. Men han var tvungen. Levi’s själva ville köpa dem och privata samlare i Japan villa ha dem. Men jag fick ett sjukt bra erbjudande i utbyte mot att jag aldrig får sälja dem och att han får se dem igen.
Vad betalade du?
Tystnad... – Jag vet inte om jag kan säga det.
Men ungefär?
– Du får en jävligt fin bil för de pengarna kan jag väl säga.
Hur började egentligen ditt denim-intresse?
– Jag bodde tillsammans med en kille i Uppsala där jag pluggade till personalvetare. Han jobbade med jeans och pratade mycket om byxorna. Jag var inte intresserad av kläder överhuvudtaget men han fick mig intresserad. Han hade mycket böcker och det var ju roligare att titta i hans böcker, än i mina studieböcker. Hade han haft en bok om kapsyler hade jag kanske grävt efter kapsyler.
Berätta om jeansboken du släpper nu.
– Det började som ett försäkringsärende. Jag ville försäkra min samling och behövde därför fotografera alla jeans. En kväll när jag låg och tittade på bilderna så tänkte jag att man kanske kunde göra något med det där. När jag sedan träffade en fotograf ville han plåta dem på människor, så vi började iscensätta hur det såg ut när de bars. De finns ju inte så många bilder från den tiden på jeans, när man blev fotograferad klädde man upp sig.
Du berättar mycket jeans-historia i boken, hur har de utvecklats genom åren?
– När jag jobbade som säljare på Hope tog jag med ett par från 1890 och visade för designern Stefan. Jag var superexalterad och la ut dem på golvet. Han ställde sig helt tyst, tittade ner, tittade sedan upp och sa ”Ja det har ju inte hänt så mycket på 100 år” Jag blev så lack. Men nu fattar jag precis hur han menar. Det är sant. Det har inte hänt så mycket på 100 år, tittar man på allt annat så har det hänt massa på 100 år men jeans är fortfarande två ben, fickor och nitar.
Är det just det som är spännande med dem?
– Det är ett plagg som gått igenom historien på så många olika sätt. Utvecklingen på plagget har inte ändrats så mycket men det har användaren. Det började med gruvarbetare som bara bar dem när de arbetade till i dag när alla samhällsklasser och kungligheter bär jeans.
För en vanlig dödlig jeansanvänadare, villka klassiker tycker du man ska satsa på?
– Levi’s 501:a är en tidlös byxa som varit det i alla år och som faktiskt är gångbar i dag. Men den sitter aldrig bra! Det är som ett skämt, det är det som är tjusningen med dem. Du kan vara modell men de kommer ändå att se ut som skit.