Bara bröd – inga degiga anekdoter
Publicerad 2012-07-14
Sébastian Boudet pratade hantverk i 90 minuter
Jag visste inte att jag brydde mig om konsten att baka den perfekta surdegslimpan, eller vad som skiljer bra mjöl från dåliga.
Men i händerna på den stolte, glade bagaren Sébastian Boudet, blev 90 minuter brödsnack inte alls så degigt som man skulle kunna tro.
Den 14:e juli 1789 ägde stormningen av Bastiljen rum i Paris. Och med den gick startskottet på allvar för den blodiga franska revolutionen.
En revolution som ju hade en del att göra med bristen på bröd för den franska befolkningen.
Så passande då, att den stockholmsbaserade franske surdegsbagaren Sébastien Boudet – som sedan flera år tillbaka för sitt eget lilla fredliga krig mot dåligt industribakat bröd här i Sverige – fick sommarprata på sitt hemlands nationaldag.
Smittande engagemang
Och man behövde knappast tillhöra den växande surdegsmaffians mest inbitna medlemmar för att uppskatta hans passionerade brandtal kring vikten av bröd som har berörts av mänskliga händer, och är bakat på bra råvaror, med så mycket kärlek att man inte behöver påpeka att det är bakat med kärlek – eftersom smaken talar för sig själv.
För hans engagemang, yrkesstolthet och hängivenhet till sitt hantverk, och den glädje han verkar finna i att blanda mjöl, vatten och salt till bröd, var smittande.
Utan att dra en enda sorgsen anekdot, hade den här brinnande mjölentusiasten – vars barndoms väckarklocka var doften av pappans nybakade croissanter, och som i vuxen ålder verkar ha utvecklat en nära nog religiös övertygelse om det goda, långsamma brödet som frälsning – mer affekt i sitt "Sommar" än vad många som har avhandlat till synes betydligt mer känslomässiga ämnen har haft.
Länge leve den här typen av kärlek till ett yrke – och vive la révolution.