Lill Lindfors: Tänker att jag vill trappa ned
Stjärnan om hälsan, kärleken, framtiden och åldersfixeringen: ”Tror inte att man är duglig”
Publicerad 2023-08-27
Hon är 83 år – men jobbar fortfarande på för fullt.
Men nu berättar Lill Lindfors att hon ser ett liv bortom scenen.
– Jag tänker att jag vill trappa ner lite.
Hon är en av våra mest älskade artister och har varit aktiv i över 60 år. Men legendaren Lill Lindfors, som fyllde 83 år i maj, jobbar oförtrutet på och härom veckan stod hon på scenen när det var säsongsavslutning för ”Lotta på Liseberg”.
Ovädret Hans medförde ett skyfall utan dess like men Lill Lindfors skrattar gott när den sjöblöta aftonen kommer på tal.
– Ibland gillar jag sådana katastrofala tillfällen. Uppmärksamheten stärks hos publiken och det blir en anspänning och man upplever något som man inte gör annars. Men det var riktigt blött och man kunde till och med se ösregnet på tv-bilden, det brukar man inte göra annars. Den kvällen kommer jag inte glömma i första taget.
Flera uppdrag väntar
Under sommaren har Lill Lindfors även medverkat på bland annat Jazzfestivalen i Ystad och en konsert på Bjärsjölagårds slott. Och i höst väntar flera andra uppdrag. Hon har med andra ord inte tröttnat på att underhålla publiken.
– Nej, det har jag inte. Men vi får se hur det blir de kommande åren.
Innebär det att du ser ett liv bortom scenen?
– Oh ja, det har jag börjat fundera på. Men musiken och skapandet är sådan stor del av mitt liv. Däremot kommer jag inte ta på mig lika många jobb som jag har gjort tidigare. Jag tänker att jag vill trappa ner lite. Men jag har bokningar fram till i vår, men det är inte lika tight som förr.
Hjärngympa
Förra året gjorde Lill Lindfors rollen som änkekejsarinnan Maria Fjodorovna i Broadwaymusikalen ”Anastastia” på Malmö Opera. Då förklarade hon att det numera inte är fullt så lätt att lära sig ett manus.
– Så är det. Tidigare var jag van och bortskämd med att läsa och lära mig texter utantill. De texter som jag en gång läst sitter fortfarande, men nu är inte hjärnan lika snabb på att peta ner nya texter i ryggmärgen. Det krävs att man jobbar, och det märkte jag inför ”Anastasia”. Hjärnan får jobba mer, men det är jättebra med hjärngympa. Det är samma sak när jag uppträder och har kroppen i rörelse, då tränas också musklerna, säger Lill Lindfors och kommer in på den åldersfixering som hon menar råder i Sverige.
– Jag har precis sjungit in en sång som heter ”Tid att älska”. Barbro Westerholm som tyvärr inte finns med oss längre var ju fantastisk när gällande hbtq-frågor, men hon tog även tag i åldrandet och initierade den här sången. Den handlar om att även äldre människor har ett kärleksliv. Ungdomar tror inte att man har ett känsloliv eller är duglig inom vissa områden som äldre. Vi måste respektera och ta till vara på människor som har mycket erfarenhet.
– Barbro sa förresten också att man är årsrik, det är väldigt fint och låter mycket trevligare än ordet gammal.
På tal om att vara årsrik är du fasligt snygg. Innebär det att du är noggrann med kost och motion?
– Ja, det är jag. Men ibland slarvar jag när jag är ute och jobbar och reser mycket. Då rör jag mig för lite. Annars försöker jag hålla igång och jag försöker också leva någorlunda sunt. Men allt är naturligtvis också genetiskt betingat, det kommer man inte ifrån.
”Viktigt med humor”
Däremot har Lill Lindfors tvingats ge upp sina älskade klackar.
– För 30-40 år sedan vred jag mig på scenen och knäet hoppade ur led. Jag tränade och var sedan hos doktorn och det visade sig att jag hade varit duktig så allt hade blivit helt bra. Men nu kan jag känna av det, knäet gör sig påmint ibland när jag går i trappor. Det är för lite ledvätska där, men den minskar ju med åren.
Privat lever Lill Lindfors med Anders Byström. De har kamperat i över 30 år och på frågan om hur man får kärleken att hålla så länge kommer svaret snabbt.
– Man ska respektera varandra och det är också viktigt med humor, det underlättar nog väldigt mycket. Jag säger inte att jag alltid lyckas, för det gör jag inte.
– Men nu för tiden bråkar vi inte. Något jag också har lärt mig med åren är att man inte behöver vinna varje kamp. Det är en fördel med att bli äldre, jag är lite mer vis än vad jag var tidigare.
