Henrik Schyffert svarar på massiva köttkritiken
Berättar om beslutet: ”Det är komplext”
Publicerad 2017-12-22
Tittarna rasar mot Henrik Schyfferts beslut att fortsätta äta djur.
Nu svarar han på den massiva köttkritiken.
”Under seriens gång så lärde jag mig att det här är inte svart eller vitt”, skriver han på Instagram.
Han avslöjar också grisarnas mörka öde.
Om Henrik Schyffert, 49, inte kunde skjuta grisarna Vickan och Madde i SVT-programmet ”Köttets lustar” skulle han bli vegetarian för resten av livet.
Han klarade inte av det – men bestämde sig för att fortsätta äta kött ändå. Då fick han hård kritik från ilskna tittare.
Nu försvarar komikern sitt beslut i ett långt Instagraminlägg.
”Jag gick in i det här 100 procent övertygad om att jag antingen skulle bli vegetarian eller döda och äta grisarna. (Ja, jag lutade åt döda från början. Jag gillar kött.) Men under seriens gång så lärde jag mig att det här är inte svart eller vitt. Det är komplext”, skriver han.
”Förstår att ni tänker som ni gör”
Under inspelningarna lärde han sig att lantbruken och bönderna riskerar att försvinna om vi inte äter djur, skriver han. Informationen fick honom att bestämma sig för att skära ner på köttkonsumtionen.
”Så efter att ha intervjuat de mest sansade experterna så kom jag fram till att den bästa (och sannaste) lösningen kanske är att vi borde äta lite kött men mycket, mycket mindre”.
Han medger dock att beslutet inte var optimalt ur tv-synpunkt.
”Det här valet är dock tv-mässigt en dramaturgisk katastrof. Det är lite som att i Episod IV (A new hope) så skulle Luke och Darth i slutscenen TYP komma halvbra överens och sen ha en massa stela familjemiddagar tillsammans”.
Grisarna dog ändå
Henrik Schyffert avslutar med en hälsning till de upprörda tittarna.
”Jag förstår att ni tänker som ni gör och respekterar er alla. Men jag har valt en luddigare gråzonsstig att vandra på. För att jag tror på den”, skriver han.
Schyffert avslöjar också att grisarna Vickan och Madde gick ett dystert öde till mötes efter inspelningarna – trots hans oförmåga att skjuta dem.
”Efter produktionen fick de bo på en mindre gård som föder upp djur för eget bruk. Vi hade inget ansvar över grisarnas placering efter inspelningstidens slut. Och på den gården mötte de till slut tyvärr tydligen sitt öde”.