Jessica Almenäs: Jag har blivit en jätteosocial person

Tvingas ofta prioritera bort vännerna

Publicerad 2022-10-06

Familjen först, och sedan kommer jobbet.

Jessica Almenäs tvingas däremot ofta välja bort vännerna för att inte bli utmattad.

– Jag tror att jag har blivit en jätteosocial person och det är lite trist faktiskt, säger hon.

Det var 2015 som programledaren Jessica Almenäs, 46, kollapsade i direktsändning på grund av utmattningssyndrom.

I efterdyningarna av sjukdomen kom hon fram till en viktig insikt: De två viktigaste delarna av hennes liv är familjen och jobbet.

– Det är de två grejerna som alltid måste komma först, säger hon.

Det har inneburit att vännerna ofta blir bortprioriterade.

– Jag måste vara ganska pass på. Fortfarande är det så att när jag känner att det blir mycket på jobbet, då måste jag välja bort andra grejer. Ofta det sociala då. Att gå på event och träffa vänner och gå ut och käka och sådär. Då måste jag tyvärr ofta säga nej till sånt, säger hon.

Jessica Almenäs.

”Skulle önska mer”

Vad tycker dina vänner om det?

– Jag tror att jag har blivit en jätteosocial person och det är lite trist faktiskt. Jag skulle önska mer av det, men man kan inte heller göra allt, säger Almenäs.

I många fall kommer även träningen före det sociala. Allt för att undvika samma krasch som 2015.

Hur märker du av att du börjar bli utmattad?

– Jag blir lite snurrig, glömmer bort grejer och glömmer bort möten som jag har bokat. Jag kan också börja glömma namn och saker. Så när jag märker att jag börjar bli lite glömsk och blir tröttare än vanligt och hela tiden känner mig lite rastlöst, då vet jag att nu måste jag bromsa lite.

Jessica Almenäs.

Jobbar mindre

Det senaste året har hon jobbat med bland annat vinter- och sommar-OS. Nu är hon aktuell i den andra säsongen av ”Mullvaden”, som sänds på torsdagar klockan 21 i Kanal 5 samt på Discovery plus.

Men hon jobbar trots allt ”mycket mindre” på Discovery än på TV4, som hon lämnade 2016.

– Men det finns absolut saker som jag saknar från TV4 för det var en bra arbetsplats. Det var bara att jag inte pallade att jobba så mycket längre. Det gick bra under en tid, under ganska många år, men någonstans tog det stopp, säger hon.

Följ ämnen i artikeln