Vi behöver ett Spotify för film

”Känner mig som en som hamstrar konserver”

”Jag börjar känna mig som de där som hamstrar konservburkar och frystorkad mat i ett skyddsrum i källaren i fall katastrofen kommer”, skriver Jens Peterson.

När folk pratar semester listar de böcker som de äntligen ska få tid att läsa på sommaren.

Men det är också en bra chans att se, och återse, filmens klassiker.

Passa på så länge det går. Snart kan det finnas stora luckor i filmarvet.

Vi har haft en guldålder för den som vill se film från alla tider.

Dvd har gjort att många klassiker blivit återutgivna, och stora delar av filmhistorien är tillgänglig. När jag växte upp fick man hoppas att tv skulle visa filmer eller att kunna se några ess hos filmklubbar eller cinematek.

Kanske kunde gamla godingar visas i repriser på bio under sommaren.

VHS och dvd gjorde att vi kunde se en massa film när vi ville. Bygga upp egna samlingar. Ha ett bibliotek av filmer vid sidan av böckerna och skivorna.

Fortfarande ges det ut väldigt mycket gammalt. Det kan vara sista chansen. Många små bolag satsar på udda utgåvor. Studio S, som haft framgångar med mogna svenska filmserier, ger ut ”Widerbergboxen” med några av Bo Widerbergs svåråtkomliga filmer. Föredömligt.

Nu är vi på väg in i en era där allt lagras digitalt. Det är helt OK.

Men hur blir urvalet?

Jag har kvar mycket musik jag gillar på cd och vinyl, men jag inser att Spotify och dess motsvarigheter i stort har all den musik jag vill lyssna på plus massvis mer.

Men kommer det att finnas ett filmens Spotify, som har samma stora utbud? Mycket tveksamt, åtminstone om vi tittar på legala tjänster.

Om jag den här semestern vill visa mina nära filmer som ”Gudfadern”, Fellinis ”Amarcord”, ”Vi som älskade varandra så mycket” eller ”Cabaret” med Liza Minnelli är det säkrast att jag har dem hemma. Stumfilmen ”Sun­rise” av FW Murnau. De kanaler som visar film i tv eller strömmat digitalt har mest färska filmer. Urvalet av klassiker och äldre filmer verkar nyckfullt och tunt.

Många problem kring rättigheter.

Jag börjar känna mig som de där som hamstrar konservburkar och frystorkad mat i ett skyddsrum i källaren i fall katastrofen kommer. För mig handlar det om att spara de filmer jag vill kunna se och se om. Visa för barn. Barnbarn. Vänner.

Dvd-butikerna är på väg bort och redan i dag ser många av dem mest ut som godisaffärer. Passa på att köpa de riktiga godsakerna, filmerna du vet att du vill bevara för framtiden.

Snart kan de vara mycket svåra att återse.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln