2 x Andersson – helt självklara i finalen

Publicerad 2011-03-19

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Danskungen och panelhönan gör upp i finalen.

En av dem har varit en given finalist från starten.

Den andra har jabbat upp sig rejält på sluttampen.

Båda känns självklara i nästa veckas final.

Frank Andersson hade visserligen (konstigt nog) hängt löst de senaste två fredagarna.

Men en final utan honom var ändå aldrig riktigt ett alternativ.

En sådan hade känts direkt fel.

För han har ju varit den här säsongens stora stjärna.

Dels för att han har dansat som en kung, förstås, trots sin förmodat otympliga kroppshydda. Men också för att han har visat svenska folket en ny, mjukare sida av mannen som en gång myntade det odödliga machouttrycket ”Kuken ska ha sitt”.

Och det har verkligen fått honom att, så att säga, gå genom rutan. Så egentligenvar det ju mest mellan Tina Thörner och Jessica Andersson det stod i går.

Och medan utgången på intet sätt var given, så kändes det helt naturligt att det i slutänden blev Thörner som fick dansa hemåt.

Hon harvisserligen haft en riktigt hög lägstanivå och länge var hon en av tävlingens mest färgstarka. Men de senaste veckorna har hon tacklat av en aning.

Och detta samtidigt som Jessica Andersson – som började resan som något av en panelhöna – har tagit rena rama sjumilakliven framåt, och blivit snyggare, starkare och gladare för varje fredag.

Sällan har man sett en sådan enorm utveckling i ”Let’s dance”, och även om det har blivit lite tjatigt att lyssna på Jessica Almenäs ständiga greenroom-frågor i ämnet personlig utveckling, så har den varit rolig att bevittna.

Det blev helt rätt personer i finalen, med andra ord.

Sedan är det väl kanske ganska tveksamt om den feminina Andersson kommer att kunna rå på sin maskulina namne när det väl kommer till kritan.

Bara en enda kvinna (Tina Nordström) har lyckats ta hem glasskon hittills, och vinnarstatistiken för professionella kraftkarlar ser särskilt bra ut (Martin Lidberg, Magnus Samuelsson).

Men man får se.

Karolina Fjellborg

ANNONS

Följ ämnen i artikeln