"Vägra" föreslås bli ledord för Umeås byggande

En ny stadsdel i Kiruna – byggd i återvunnet material – och ett Umeå med ”vägra” som ledord för stadsutvecklingen. Det är några av de visioner för sex Norrlandskommuner som har tagits fram i samarbete med bland andra konstnärer och arkitekter.

I januari presenterades de olika grupperna. I Kiruna var den samiska textilkonstnären Britta Marakatt-Labba en av dem som fick i uppdrag att ta fram förslag för det nu nedlagda gruvområdet Tuolluvaara. Ett nytt småskaligt bostads- och fritidsområde, Eldberget, finns nu på papperet. Tanken är att husen ska byggas av material från bland andra de Ralph Erskine-längor som rivs på grund av gruvan och den pågående stadsflytten.

– Jag föreslog för arkitekterna att man skulle tillvarata balkongerna och det tyckte man var ett jättefint förslag. Jag träffade arkitekter och ingenjörer i kommunen i går som sade ”att det här får inte bara stanna vid en vision”, säger Britta Marakatt-Labba.

Även färgsättning och fönster från de gamla husen går att ta tillvara på enligt förslaget. För egen del ser Marakatt-Labba den nya småskaliga stadsdelen som en färgmässig karamell, en pärla. En av de två gamla gruvlavarna föreslås bli utkikstorn, med upplyst exteriör, och på området finns också en gammal samisk flyttled utmärkt. Snöstaket kan fungera både som skydd och konstnärlig dekoration.

Tusentals jobb

Elva grupper med arkitekter, skribenter, konstnärer och arkitekter har på bara några månader tagit fram visioner för de sex kommunerna Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. Allt inom ramen för ”Visioner i norr” som initierades av Rådet för hållbara städer i samarbete med bland andra ArkDes, Boverket och de berörda kommunerna. Bakgrunden är de satsningar på ny teknik och industri som görs i Västerbotten och Norrbotten och som väntas leda till tusentals jobb redan under de kommande 15 åren. Jessica Segerlund, enhetschef på Arkdes, trycker på vikten av ”uthållig hållbarhet” i städernas utveckling.

– Även om man redan nu sammankopplar fler kompetenser i stadsutveckling finns det fortfarande ett normativt sätt att tänka kring det. Vi tror att det finns en stor expertis inom det gestaltande fältet som kan bidra mycket mer.

Hur stor del av förslagen kan då bli verklighet? Jessica Segerlund beskriver visionerna som ”intressanta inspel och utgångspunkter för hur man bygger och gestaltar ett samhälle gemensamt”.

– Jag tror att det finns goda möjligheter för att använda stora delar av förslagen men på olika nivåer och i flera tidsdjup.

Inspirerade av Refused

Umeåbandet Refused har inspirerat en av de två grupper som lämnat förslag för just Umeå och som lyfter fram ordet ”vägra” som ledord för stadsutvecklingen.

– Även om det är här ett snabbt projekt kan vi läsa in att Umeå har en radikal historia, här finns ”straight edge”- rörelsen och en stark gräsrotsrörelse som kanske inte alltid tagits omhand av en högre planeringsnivå, säger Linda Björn på Marge arkitekter.

Deras ”vägra-tänk” går bland annat ut på att inte bygga på orörd mark utan i stället på olika sätt förtäta och bygga på höjden i redan befintliga stadsdelar i Umeå som i dag är en relativt glest bebyggd stad, framhåller Linda Björn.

– Det första steget är att vägra exploatera outbyggd mark, och sedan fundera över om man kan bygga på köplador och flerfamiljshus.